Aftonbladet – 20 januari 1849, sida 2

FARTEN ee röjd, och omkring henne solsken. Hon skulle ju besöks sin älskade gemål. Vanligtvis pläga kungliga personer på resor anlände några timmar sednare till hvart ställe, än utsatt är. Prinsessan hade icke tillförene gjort undantag från regeln.. Men i dag! Först ville klockan aldrig bli sex... sedar gick allting för långsamt vid toiletten... Och när hor indteligen var klädd och ånyo kastade: sina blickar pi uret, visade den odrägliga timmätaren endast på half. sju. Således en och en half timme att vänta... Henne: otålighet öfvergick till verkligt lidande. När denna Teberaktiga själsspänning nått sin höjd, in kom Emerentia. Enkedrottningen önskar att få tala med ers höghet innan resan. Ack, min Gud! Hvad kan hon vilja? ... Uppreta ers höghet, som får resa, träffa en kär ge mål och glädja sig åt folkets tillgifvenhetsyttringar, un der det hon sjelf af krämpor qvarhålles i sängen ... Prinsessan höjde på axlarne... Här är intet annat råd, jag måste gå!... Men de befaller jag vid min onåd: klockan tre qvart på åtta sk: mina vagnar köra opp, och precis på slaget åtta vill ja; fara l Ers höghets befallningar skola punktligt uträttas! svarade Emerentia småskrattande, och prinsessan gick. Enkedrottningen var, som vi nyss nämnt, sängliggande Men oaktadt sin ålder och skröplighet, lät hon ständig omgifva sig med all den tidens upptänkliga lyx, ech de måste meds es henne, att hon ända till sista stunden a sitt lif bibehöll en drottnings hela majestät... Sådan fam henne prinsessan äfven nu. ,Hvad, min sondotter? ... Redan resklädd? Nå, ni jag undrar ej derpå . . När man, så nygift som ers hög het, får umbära sin gemål uti. låt mig se. . huru län gesedan är det arfprinsen reste? . Det är sju veckor sedan ... Svarade en dam. ,Ja så, ja! Sju veckor ... Och på denna förfärliga tid blott en enda gång, ett enda dygn, fått rå om honom, on man då längtar sig sjuk, så ..