lyckönska Tyskland till att en gång se det uttaget. Det kan ej då blifva utan allmännare efterföljd, och Sverige skall väl.icke längre kunna fördraga den abnormitet att sedan fyratio år se i sin grundlag denna den heligaste af alla menniskans rättigheter erkänd, utan att dess svåga regeringar och dess de moniskt splittrade lagstiftning kunnat deraf finna sig manade att upphäfva gamla förkastliga stadganden från religions-stridernas sorgliga tider. Huru välvilliga, huru uppmuntrande äro icke äfven de nya lagbuden, angående alimänna undervisningen. Lärofrihet — undervisningens ryckande ur ensidig ledning af en enda samhällsklass — dess meddelande utan betalning åt folkets barn — allt detta lofvar tyska folket ett snart och afgörande framsteg på den bildningsbana, som är grundvalen för allmänt väl och trefnad, och de möjliga olägenheterna af en alltför centraliserad inflytelse på lärareklassen afhjelpas då lätt. Vi häfve visserligen på denna bana börjat göra något för folkets fördel; men det ser ut, som om vi äfven i denna del, såvida den tyska grundlagen kommer till fullt utförande, skulle få åtskilligt att lära. Att i fråga om församlingsrätt, föreningsrätt o. s. v., tyska lagstiftarne hysa bättre begrepp om folkens sanna behof och fördel, än landshöfdingen och landtstaten i Calmar, kunde man väl förmoda. Men att lessa begrepp också bringas till utförande, under en lid, då tvedrägtens fackla brinner i Tyskland med ull låga, är ett vackert bevis på tyska lagstiftninsens framsteg. Ungefär enahanda förhåller det sig med omvårdnaden för domaremaktens sjelfständighet. Men vi nåste afbryta vår jemförelse, som blott är ämnad utt fästa en allmännare uppmärksamhet på den belutade nya tyska grundlagen. Tysklands förhållanlen hafva länge och mäktigt inverkat på vårt fålerneslands. Vi måste derföre betrakta de föränIringar, som der göras, med stort interesse. Och i kunne derföre icke annat än lifligt önska en ycklig utveckling af de principer, denna nya grundag innehåller, inom de serskilda staterna; helst vi notse, att många stridiga interessen skola till en vörjan söka motsätta sig eller afleda all sådan. SÄNKTES AIRES ETTA