Aftonbladet – 17 januari 1849, sida 3

Alva ATIATTEL Te OT TIOTAT GSR villa I Sad orten, i följd hvaraf också hr Torsslows motion måste hvila, och hade bestyrelsen sålunda föreslagit att uppskjuta nästa möte till sednast den 43 Februari, då en del af bestyrelsen enligt stadgarna skall omväljas. Som i anseende härtill ingenting hufvudsakligt var -att företaga i går, räckte sammanträdet blott en kort stund, äfvensom endast ett jemförelsevis mindre antal personer, tillsammans några och sjuttio, Vorc närvarande. ——LT—— LA — Vår anmärkning i gårdagsbladet mot Dagligt Allehandas förvända uppfattning af ett yttrande i Aftonbladet om Lamartine, har upptagits illa af Allehanda, som i dag på detta ämne under synbar hetta utspunnit en polemisk uppsats mot Aftonbladet på 37, spalt Det är skada att, oaktadt denna spaltbredd, det hufvudsakligaste likväl blifvit glömdt, nemligen att antingen erkänna eller vederlägga riktigheten af Aftonbladets anmärkning. Vi åtnöje oss alt i detta afseende sammanställa Aftonbladets yttrande och Allehandas tydning deraf. Det förra lyder som följer: Det är väl sannt, att Lamartines närvarande ställning efter presidentsvalets utgång har gjort honom till en jemförelsevis mindre intressant personlighet, än han var för ett halfi neller trefjerdedels år tillbaka.. Detta har af Allehanda i gårdagens nummer blifvit så tydt, som att Aftonbladet insinuerat: Att den ädle, upphöjde mannen icke mera är en intressant personlighet, derföre att han icke mera är en betydande person. Vi kemställa till allmänhetens bedömande det logiska eller ärliga i Allehandas uppfattning, samt i det nyssnämnda tillägget, som börjar med ordet derföre att, c., jemte de fula tillmälen, som Allehanda byggt derpå. ——— — I Najaden, läses följande sakrika och klara framställning om omöjligheten, att genom fjederkraftens användande framdrifva fartyg; hvilken framställning är föranledd af den af cen herr Ferd. Cronberg offentliggjord inbjudning till aktieteckning å det första mekaniska fjederfartyg. En kraft, som skall åstadkomma rörelse, utöfvar sig såsom en tryckning eller dragning, verkande omedelbart eller medelbart på den massa, som skall röras. År machinens ändamål ej att lyfta en massa, så har den dock alltid ett motstånd att öfvervinna, som kan jemföras med tryckningen af en viss vigt. Storleken af machin-kraften bedömmes alltid af den vigt, som den förmår lyfta till en viss höjd, på en minut. Genom utvexling med t. ex. hjulverk eller block, kan visserligen massan, hvilken machinen förmår att lyfta, (eller ett deremot svarande motstånd), mångdubblas, men då blir alltid hastigheten, hvarmed lyftningen sker, i samma förhållande mindre, som den lyftade massan är större. Så t. ex., om en machin kan lyfta på en minut 400 till en höjd af 10 fot, så kan, genom användandet af tvenne kugghjul, hvaraf. det drifvande har hälften så stor diameter som det hjul, hvarpå det verkar, samma machinkraft lyfta 200 , men lyftningshöjden blir blott 3 fot på samma tid, och det mekaniska arbetet, eller machinkraften, uttryckes genom produkten af massan, som lyftes, med hastigheten, och blir i anförde, och i alla på blott förändrade utvexlingar beroende olika förhållanden, densamma, och lika med 41000 s. k. skålpund-fot, d. ä., såsom det vanligen uttryckes, 1000 lyftade 4 fot högt på en minut. Rörelsekraft kan ej genom någon slags utvexling skapas, men den kraft, machinen eger, kan derigenom på ett för ändamålet lämpligare sätt förändras, med aäfseende på det inbördes förhållandet mellan tryckning och hastighet. Fjedern uti en machin är att anse såsom en reservoir, som långsamt återger den kraft, som blifvit använd för att spänna den. I en klocka rör sig fjederhuset ganska långsamt; men det sista af drifhjulen, eller det s. k. steghjulet, mångdubbelt fortare. Multiplicerar man tryckningen, som fjederhuset utöfvar, med hastigheten af dess rörelse, så, om å friktionen ej göres afseende, erhåller man samma uttryck på fjederns drifkraft, som då man multiplicerar steghjulets tryckning med dess hastighet. Båda produkterne uttrycka fjederns rörelsekraft. Hvad slags fjeder och utvexlingsverk man än må begagna, uppkommer ett härmed fullkomligen analogt förhållande. Antager man, att skofvelhjulen på en ångbåt kringdrifvas af en spiralfjeder, så måste den tryckning, fjedern omedelbart utöfvar, vara så många gånger större, än den skoflarne utöfva mot valtnet, som fjederns rörelsehastighet är mindre än skoflarnes. Skall fjedern verka under någon längre tid, måste den hastighet, hvarmed dess spänning återgår, vara högst liten i jemförelse med skoflarnes, och följaktligen tryckningen högst stor, jemförd med skoflarnes tryckning mot vattnet. Om man nu äfven antager, hvad som på goda skäl kan anses såsom en omöjlighet, nemligen att tillverka en fjeder, som under någon längre tid kan verka med tillräcklig tryckning, så återstår dock frågan: huru skall den spännas? Skulle fjedern under en tid af en timma utöfva samma kraft, som en 40 hästars machin, så måste till dess spännande åtgå en kraft af 10 hästar, verkande under lika lång tid, cmedan den omöjligen återger mera mekanisk rörelsekraft, än som till dess spännande blifvit använd. Skall ett arbete verkställas på mindre tid, så måste den använda arbetskraften vara i samma förhållande större, som tiden är mindre, så att om spänningen skulle ske t. ex. på sdel af den tid, som fjedern skall utöfva den bestämda tryckningen, så erfordras dertill verkan af 600 hästkrafter. — Landskrona tidning söker att sätta Aftonposten och OÖstgötha Correspondenten, på fötter medelst följande bjelp emot Aftonbladet: Vid läsning af sista dagens af förra äret JG af Aftonposten och första Nyårsnumret af OÖstgötha Correspondenten, finner man hos begge desse sjelfständiga blad,, en stor likhet i omdöme öfver Aftonhladef2 Ach dass madanguoo Rn dsatonr Ach Sätt