Aftonbladet – 15 januari 1849, sida 2

ME KISSES Bye AA lade dem i det stora, massiva ekskåpet, som intog heia ena väggen 1 kammaren. Rogina, i hvars plan det låg att här göra sig omtyckt, förärade sin kusin en klädning af kamlott, en netteldukshalsduk och ett bröstsmycke, som bestod af trenne vid en silfvernål fästade, hängande kristaller. Obegripligt hvad mångengång ett lappri kan förnöja menniskor! Stina var utom sig af förtjusning, och skulle utan betänkande ha gått ed på, att ingen så ädel varelse som Regina funnits till på jorden. Nej, Christine! så här skall du sätta bröstnålen!... Hvad ville jag nu säga igen? Jo, man skall få se, det blir nog någon officer, som far af med dig, kan jag tro? Om jag vore som kusin, kunde det så vara, men en sådan stackars landtlolla som jag -... Jag slår vad att du har någon i tankarna... du ser på en gång så förlägen och glad ut. Ah ja... om jag bara vore säker på att kusin kunde Uga... Kors! skulle jag inte kunna tiga? Ja si då ska du få veta! Det är en löjtnant som är alldeles tokig i mig! Regina mätte henne med ögonen från hufvudet till fotabjället. Ja sål..n Men Stina hade kommit i gång och märkte hvarken blickar eller ord, utan pladdrade oupphörligt om sin löjtnant. Tålamodet förgick Regina och hon afbröt henne. Kära du, hur ser prinsen ut? Jag har bara sett honom som hastigast. Du skref att han skall vara så nådig. Ja, det må du tro. Vet du hvad? Han var härinne häromsistens, och då gaf jag honom mjölk, och då sa han att jag Var snäll, och han klappade mig och ville till och med kyssa mig... Regina gjorde en försmädiig grimace — hon kände sitt hjerta slå fortare än vanligt. Utan att ens vara säker på sin förmodan, harmades hon ändå öfver att prinsen vågade se på en annan qvinna. Kommer han ofta hit? Han rider förbi nästan dagligen... men i går for han på jagt, och som jag tror kommer han först hem i öfvermorgon. Regina blef ursinnig öfver sin otur, men måste tiga... Stina, som ej längre hade tid att prata, tackade och kysste sin kusin ännu en gång innan hon gick. Knappt öfverlemnad åt sig sjelf, började Regina gråta.