ft. ee Se Sn 2 es oe son yttrat inför bemälte embete och i samtal me Hallström i ämnet. nn es BLANDADE ÄVNEN: JULKLAPPS-VERS. Från en man till sin hustru med en hushålls konto-bok. Ej det dubbla Italienska Konto satt, som brukas mest, Nej det gamla äkta Svenska Mellan makar är väl bäst. Kärlek, Tro och Hopp — addera, Så är första reglen der; Små-förtret strax subtrahera, Vanan det så lätt oss lär; Hvarje fröjd multiplicera Genom att meddela den; Och hvar smärta dividera, Hvad behöfves mera sen? Om i Debet så vi skrifva, All den kärlek som vi få, Och i Credit, hvad vi gifva, Pröompt.ihop det måste gå. Utan Sorter, Bråk, med mera, Vi ett facit skola få, Som bestämdt bör eclatera, Att till rest skall Lyckan stå. Dock — en räkning kän stå åter, Ett slags Regula de två, Då af tvenne gifna låter Sig ett tredje äfven få. —0— (Najaden.) ———— KOLERAN I NORDAMERIKA. Från NewYorl skrifves den 6 December, att koleran hade någre dagar förut yppat sig vid den en half timmas väg ifrån staden anlagda karantänsinrättningen; der hade kommitj med ett paketstkepp ifrån Havre Bland de landsatta passagerarne voro flera redar aflidna, och sjukhusen på Staten Island begynte öf verfyllas. ! Vid farsotens förflyttning denna gången ifrån Eu ropa till Nordamerika har den vanligen för kole rans ulbrott antagna karantänstiden af 10 dygr visat sig otillräcklig. När skeppet lemnade Hayre befunno sig samtliga passagerarne till utseende fri ska; men sedan fartyget vårit på oceanen i 15 dygn anföllos flera personer af farsoten och dogo. Sjukdomen utbröt när en kall blåst från Cape Såblc nådde fartyget. I NewYork var man mycket be: skymrad öfver de många anlag till farsotens insteg och spridning, som funnos hos de tusentals emigranterna. Större delen bland dessa menniskor säga: sakna Just eller utvägar att lemna NewYork och söka sin bergning i det inre af sitt nya fädernesland. De sammanhopa sig i källarvåningar och fuktiga herbergen, lefva utsväfvande så långt till gången räcker, kläda sig i vämjeligt smutsig drägt och tyckas vårdslösa äfven de vanligaste omsorgei Tör helsans bevarande. Detta slags folk måste hop. tals falla offer för koleran och sprida smittan frår gata till gata. NewYorks stadsråd hade vid flera möten diskuterat medlen att skydda staden, mer man trodde icke att någonting verksamt kunde :i den vägen uträttas. — RIKEDOMSFÖRLÄGENHET I NEW SOUTH WALES Ett engelskt blad allmängör följande bladet meddelade utdrag af ett bref från en nybyggare i New South Wales, till sin i London vistande bror, M. J Pitts: Darling Downs, Juli, 1848. Jag har nyligen låtit slagta en hjord af omkring 1,200 feta får; jag beräknar köttet till 62,000 och talgen till 48,000 IT; men det förra, ehuru tillräckligt säfvel (meat) för 400 menniskor på ett år, efter 42, B i veckan för hvar, måste vräkas bort i brist på afsättning och användning. Folket säger väl här, att förbannelse skall träffa vår ort för detta slöseri med Guds gåfvor; men jag kan icke betrakta saken så, när vi icke äga annan utväg att tillgodogöra våra öfverflödshjordar, än inkokning af talgen och dess tillvaratagande som handelsvara, såvida vi icke skulle lemna dessa hjorda åt sitt öde i skogen, d. vV. s. till rof åt våra svåra fiender, de vilda hundarne. Vi hafva här hvarker tillräckligt herdar att vakta alla våra får, eller till räckligt folk för att förtära köttet. Såsom ett exempel på de skatter, som genom der fromma vidskepelsens gifmildhet på sina ställen ho. pats, anföra vi följande förteckning öfver dö i hulf. vudkyrkan i Loretto, vid början af detta århundrade befintliga dyrbarheter: Loretto ligger, som bekant är, nära Adriatiska hafvet, på dess vestra kust, och har länge varit er ryktbar vallfartsort, utmärkt för sin undergörande Mariebild och den heliga hyddan (La Casa Santa) i hvilken Jungfru Maria skall hafva bott och som skall vid slutet af 53:e århundradet af en engel flyttats frän Nazareth till Italien och Loretto. La Cass Santa befinner sig i midten af den korsformiga kyrkan, bygd af tegel och utvändigt öfverdragen met marmor, 30 fot lång, 45 fot bred och 48 hög. Dörr: och fönster-infattningar äro af tjockt silfverbleck Främre delen af hyddan upplyses af öfver 40 lam por af silfver och guld (af 50, 80, 104 och 185 skål punds vigt) och är afskiljd från den bakre genon ett galler och starka dörrar, allt af silfver. Särskild utmärkt är det fönster, genom hvilket engelen Ga kriel skall hafva inkommit till Maria vid benne: bebådelse. I bakre delen äro väggarne helt och hållet öfverdragna med guldoch silfverbleck, oci öfver spiseln, i hvilken den heliga Jungfrun skal hafva lagat sin mat, står i on nisch hennes under görande bild. Denna är af cederträ och håller pi högra armen Jesusbarnet. Bilden är så öfverlastac med otaliga diamanter, guldkedjor, ringar och dyr bara juveler, att färgen på kläderna knappt kan ur skiljas. Sjelfva nischen är prydd med barn och eng lar af guld, 20 brinnande stora gyldene lampor oci andra dyrbarheter af oskattbart värde. Den gyldeni engeln till höger, som åt Maria framräcker ett hjer ta, är en skänk af konung Jacob II af England, fö hvilken han utbadfsig en prins och erhöll den sedar så kallade pretendenten. — Silfverengeln till venster al 300 skålpunds vigt, bär ett gyldene barn af 2 skålpund, som -skall antyda Ludvig XIV af Frank rike, som dock omöjligen vid sin födelse krnnat väg så mycket. Ibland de i sakristian förvarade dyrbar: heter; hvilkas värde uppskattas till öfver 9 millioner utmärka sig följande: den med juveler till ett värde af 200,000 rdr besatta krona och spira, dem drottning Christina af Sverige hitskänkt; — en med många, rubiner och diamanter prydd gyldene krona skänkt af en furstinna Ragotzi; — 2 äkta korallen aln höga: — en krona af lanic la AaranATr