Aftonbladet – 10 januari 1849, sida 3

hastigheten och kraften af et elektriskt slag. Man såg hushåll brådstörtadt öfyergifvas, låfvande yrken åsidosättas, hemmets trefnad försakas, fartyg lemnas för vind och våg af sina besättningar, och så snart ryktet om denna rörelse och förklaringarne deröfver spridde sig någonstädes, ilade till det nya Eldorado hvar och en, som hastigt ville blifva rik med föga besvär, hvar och en som hade intet, men önskade att äga något, och hvar och en söm hade något, men önskade att få mera. Denaa nya lystnad har ganska träffande fått namn af guldfebern; den är redan spridd till de aflägsna öarna i Stilla hafvet, och -långsåt Nordamerikas hela vestra kust; de sysslolösa hafva allestädes skakats upp deraf ur sina drömmar, för att hasta till guldlandet. En tillfällighet gaf anledning tili detta nu så gränslösa rikedomsbegär. Några nybyggare hade bosatt sig vid floden Sacramento, belägen omkring 30 miles (4 .!V. mil) norr om San Francisco. Sacramento nedströmmar från Kaliforniska bergen, är farbar med båtar omkring 400 miles, och utfaller i viken San Pablo, jemte två andra floder: San Joachim och JesuMaria. Sistl. vår uppförde nybyggarne en qvarn vid ett strömdrag i Sacramento, och grofvo för ändamålet en sidokanal samt en damm. Vid dettal arbete påträffades flere stycken af en tung gul metall, som var alltför egen till utseende, för att ickel. ådraga sig deras uppmärksamhet, och snart uppda-l. gades att det var guld, af utmärkt renhet. En tidl bortåt fördoldes denna upptäckt, och man tror att upptäckarne samlat stora förråder af det dyrbara fyndet, innan hemligheten derom hann sprida sig. Slutligen öfverraskades de under sitt guldsökningsarbete af en indian, och fastän de sökte afvända hans uppmärksamhet från hvad de egentligen förehade, och qvarhöllo honom hos sig någon tid, underrättade han sin stam om hvad han utforskat, och genom denna blef nyheten bekant i landet. Det sällsamma ryktet väckte stor öfverraskning ochj:! någon nyfikenhet; en och annan af dem, som fått veta derom, gjorde några efterforskningar i trakten på egen hand, och sedan de förvissat sig om ryktets sanning, blefvo snart alla andra sysselsättningar öfvergifna och hvem helst som kunde, begaf sig till dikena — det namn man gaf åt guldtrakten. Inom -tre månader funnos 4000 menniskor församlade derstädes, hvar och en plåckande, gräfvande och l: skrapande, från morgon till qväll. l! En karl samlade på en dag guld för 460 (4920)! rdr bko) värde; men detta var en ovanlig skörd. Vanliga daglönen är 3 4 sh. (38 :V, rdr bko) jemte ; födan, för en karl, som vill gräfva åt andra, i stäl-lt s j ( f 7 let för att göra det för egen räkning; men i allmänhet förkastas dylika anbud; ty hvar och en arbetar helst åt sig sjelf, och öfverger den plats han bearbetat för att söka upp någon annan, så framt han icke lyckas samla åtminstone för dubbelt så mycket, eller 6 8 sh. om dagen. En handlande, som använde 8 indianer, vann på 3 dagar 320 il, guld och 480 på varuafsättning, tillsammans 500: . En filt, som annars betalas med 46 sh., betala-l: des med 20 , och ännu kosta ett par sådana i San: Francisco 3 i parti. Så kallade Bowie-knifyar,: som. annars kosta 8 sh. till 412 sh. stycket, gälla nu . 42 . En guldsökare samlade 1200 på 4 veckor;. en annan for derifrån med 235. guld, och en tredjel, har hitsändt 4235 GT. 4 Våra skeppsredare bjuda fåfängt 46 i månads-j 4 ( Å j E l P hyra åt en matros; derföre, att på fraktfartyg, som föra varor och passagerare fram och åter emellan San Francisco och San Sacramento, får skepparen 60 och hvar man af besättningen 30 i månadshyra. Men äfven med denna hyra förmås de blott att göra två eler tre resor, nämligen under den osunda årstiden; så snart man i land är trygg emot sjukdom, kan ingenting afhålla dem från att arbeta i guldtrakten för egen räkning. Afven i närvarande ögonblick, då många öfvergifvit guldsökningen, derföre att febrar nu råda derstädes, är den vanliga daglönen i Monterey 24 till 32 sh. (omkring lika många rdr 1gs); men mot slutet af nästa månad, då den friska årstiden inträffar, skyndar hvar och en derifrån igen, till guldskörden. Våra handelsfartyg ligga öfvergifna i Yerba-Buena-viken; vid ett tillfälle rymde hela besättningen, lemnande åt kaptenen valet att följa efter. Lyckligtvis var han sjelf ägare till fartyget — engelska barkskeppet Janet. Hela jordmassan i grannskapet är blandad medguldstoft; men om bryr man sig ännu föga, emedan vaskningsbesväret-är för stort. Emellertid har ctt försök visat, att 3 hästlass sådan jord, uppgräfd och såld för 460, , gaf guld för 4,000 , när den blifvit urvaskad. De förste guldsökarne hade intet annat redskap än en knif; nu mera nyttjas hacka och spade. Det. uppgräfda vaskades först i. korgar och tennskålar; nu begagnas ett slags tråg eller vagga, med större och smärre hål i begge ändarne. Guldet förekommer i trå särskilda former. Dels utgöres det af korn, stora som vanliga krutkorn och blandade med jern; dels -i tunna runda fjäll af s till !,, tums diameter; slutligen i klumpar af 4 lods till 4 skålpunds vigt, de största jag sett, ehuru jag hört talas om mångdubbelt större. Klumparne sittal; ofta fast vid klippor i flodens botten, och fås då blott genom brytning. Till midten af September vet man att guld sam-l. lats för omkring 550,000 värde, men ätt äfven ansenligt mera är upptaget, hvarom man icke äger lika bestämda uppgifter. De som tro sig bäst un-l: derkunniga om traktens beskaffenhet, anse blottal gränsen af-guldlagret hittills vara bearbetad; ty detl är kändt att många invandrare;från Förenta Staterna hafva på flera ställen under sin färd landvägen hit, anträffat samma glittrande sand på flera stallen i sin väg, och så snart de här fått kunskap om guldfyndet, genast vändt om igen. Bland Mormonerna, som nödgats fly från sin hembygd, träffas de lyckligaste guldfinnarne. Det guldblandade jordlagret tycks, efter de hittills samlade underrättelserna, utbreda sig på en yta af omkring 500 qvadratmiles (14 qvadratmil); huru djupt det kan vara, är mnaturligtvis omöjligt att bedöma på förhand. Indianerna på detta område hafva äfven begynt samla guld; de tillbyta sig silfverdollars derför, och betala gerna dollarns vigt med samma vigt i guld. Det är icke lätt att skildra samhällstillståndet, om något sådant kan ännu komma i fråga, bland denna guldsökaresvärm af allt slags folk och alla slags nationer. Den ostörda tillfredsställelsen af en bland de häftigaste passioner — vinstbegäret — har hittills hindrat utvecklingen af de dåliga anlagen hos denna brokiga folkskara, och exempel på våldsamheter förekomma bland dem ännu sparsamt; men under frånvaron af laglig myndighet och ordnadt samfundslif, kan man icke påräkna lugnets bestånd, och de med nästa år tillströmmande nya skarorna komma sannolikt att föranleda oroligheter. Spel är för närvarande den värsta lasten ibland sällskapet; hvarom och huru man spelar, kan till någon del bedömas deraf, att guld till 9 värde sättes upp mot 2 buteljer brännvin. I Newyork och Washington äro tankarne mycket olika mot i Monteroy, angående förmånen af guldfyndet. Man har böräknat att prisernås öfverdrifna j stegring på alla nödvändighetsvaror uppväger alla 5 BA NR ST UN nm