Aftonbladet – 10 januari 1849, sida 2

Article Image
oaktadt detta orsakade honom betydlhg Iörlust, på sätt i skriften närmare förklaras. Någon tid sedermera, och detta utgör hufvudföremålet för hr Stjernsvärds anmärkning, skall det emedlertid yppats och bekräftats, att hr öfverstelöjtnant Hazelius sjelf förskaffat sig samma utgifningseller förlagsrätt, och detta med ett högre pris än det af hr Stjernsvärd ifrågasatta. : Då hr S. undertecknat artikeln, är detta en borgen för de uppgifna data; och uppsatsen är af följande lydelse: Förhållanden finnas, öfver hvilka den allmänna lagen är stum, men öfver hvilka den allmänna hederskänslan fäller sin omutliga dom; och hvilka således böra belysas, om de äro, af beskaffenhet, att genom oanmärkt fortfarande kränka såväl allmän som enskild rätt. Ett förhållande af denna beskaffenhet har till sin tillvaro blifvit ådagalagdt genom ett af hr öfverstelöjtnanten J. A. Hazelius i Aftonbladet för den 27 stl. September, afgifvet svaromål på en i nämnde tidning för den 23 i samma månad införd artikel ). Såsom grund för det här gjorda påståendet torde få anföras följande Species facti. Den jemförelse jag, under en långvarigare anställelse i fransysk krigstjenst, blef i tillfälle att göra, mellan de svenska och franska militär-institutionerna, reglementena och förvaltningsföreskrifterna, väckte hos mig den tankan, att mycket, som i dessa afseenden hos oss var inveckladt och brist fälligt, kunde förenklas och förbättras, samt staägade ett beslut, hvilket sedermera varit rättesnöret för mina offentliga tillgöranden i mitt yrke, det att efter min bästa förmåga söka bidraga till de förbättringar och ändringar jag ansåg vara af nöden. Många svårigheter hafva vid verkställandet häraf för mig inträffat, men en brinnande kärlek till mitt fosterland, den vigtiga inverkan, som ett ändamålsenligt ordnande af dess försvarskrafter måtte utöfva på såväl det närvarande som framtiden, i förening med min tillit till kamraters oeh öfriga medborgares öfverseende för bristande förmäga, då sådant ersättes med nit och ospard möda, har till deras besegrande troget räckt mig handen, och det mål jag mig föresatt har jag äfven till en del uppnått. Det närvarande exercisreglementet för infanteriet, en föranledd helsosam väckelse till behöfliga såväl i statsekonomiskt hänseende som för soldatens individuella trefnad och fördel ändamålsenliga förbättringar i utredningen och hvad dertill hörer; slutligen det förslag till en förändrad, jag vågar tro äfven förbättrad, organisation af vårt Landtförsvar, hvilket jag vid sistförflutne riksdag framlagt, torde härom få bära vittne. Såsom ledande till ändamålet och såsom en behöflig grund för det blifvande, ansåg jag nödigt, att dessförinnan gifva ett klart, ofta saknadt begrepp om det. varande. Mitt första åtgörande egnades åt manövern för armeens hufvudvapen, infanteriet: Produkten af mitt arbete i denna del var Handbok i Imfanteriexercisen. Uppställdi en lättfattlig, hos oss ej tillförene använd, tabellarisk form, och försedd med erforderliga, bland texten införda figurer, innefattade den såväl 4823 års exercisreglemte, som ock de vid 7 olika tillfällen till detsamma utgifna förändringar och tillägg. Såsom ett slags bihang till detta ärbete, befälets egentliga fickbibliothek, utgaf jag vidare med enahanda uppställning Handbok i Gymnastik. och Bajonnettfäktning, till alla delar grundad på det af Ling i dessa delar utarbetade system och reglemente. Härefter påbörjade jag utgifningen af Mililär-författnings-samlingen, eller alla gällande författningar rörande Armten, dess styrelse och förvaltning; härunder. inbegripne krigslagarne, af hvilka ett särskildt, i tabellarisk form uppstäldt, hittills saknadt utdrag i de delar, som åangå manskapet, blifvit utgifvet. Jag kommer nu till det egentliga ämnet för denna framställning. 6 r 4845 i Januari månad blef en kommittå nedsatt, med föreskrift att utarbeta ett nytt exercisreglemente för regementerne till fot. Kommitten utgjordes af ordföranden, generalmajoren friherre ÅA, Lovisin, samt ledamöterne öfverste Lovn, öfyerstelöjtnant Reuterskiöld, major Möllersvärd och undertecknad, hvilken dessutom blef förordnad till kommittens sekreterare, och märk väl, alla utan arfvode, med undantag af öfverstelöjtnant Reuterskiöld, men med under hand lemnadt löfte åt mig att erhålla utgifningsrätten till det blifvande reglementet, till en del säsom honorarium för redaktionsbestyret, men färnämligast såsom ersättning för den betydliga förlust jag kom att vidkännas derigenom, att den af mig utgifna Handbok i Infanteriexercisen, hvilken vid nämnde tidpunkt såsom reglemente inom infanferiet begagnades, genom utgifvandet af ett nytt exercisreglemente, .skulle helt och hållet blifva osäljbar. ) Som detta tidningsnummer tilläfventyrs ej för hvarje läsare är till hands, införes bär artikeln ordagrannt: Med anledning af en artikel i lördagens Aftonblad meddelas följande Circulaire: Priset å hvarje del af exercisreglementet för regementerna till fots har af undertecknad blifvit fastställdt till 32 sk. bko, häftadt, då exemplaret direkte reqvireras hos utgifvaren, samt 40 sk. samma mynt, då det i bokhandeln försäljes, och hafva förra ledamöterna uti kommitteen för detsammäås utarbetande, öfverstelöjtnanten m. m. Hazelius och kaptenen m. m. Bruncrona erhållit uppdrag att ombesörja. detsammas tryckning, utgifvande och äfsändande, hvarföre alla reqvisitioner, äfvensom liqvider öfver emottagna exemplar skola, under adress: Stockholm, till öfverstelöjtnanten Hazelius öfversändas. Stockholm den 2 Juni 1848. z C. von Hohenhawusen, Departementschef. Chr. Loven. Till samtlige infanteriregementer och corpser. Lika lydande med det i landtförsvarsdepartementets, kommandoexpedition förvarade originalkoncept intygas af Anders Fahnebjelm, generalstabsofficer. s Af denna handling, som jag haft skäl förmoda skulle vara för insändaren bekant, då den är nära tre månader gemmal, synes, att det icke är jag ensam, som erhållit uppdrag om reglementets utgifvande af trycket, utan att vi ärotvå. Derjemte synes, att afsigten varit att lemna arbetet i bokhandeln, hvilket dessutom är så naturligt, att ins:s bekymmer derom varit öfverflödigt. Utgifvarne afreste till Skåne under det exemplaren afsändes till regementerna. Först nyligen är jag kommen till staden, och om ins. endast väntar några dagar, skall han hafva nöjet se arbetet i bokhandeln. Hvad det emolumentp beträffar, som kan vara med utgifningen förenadt, så bör det icke gå ins till sinnes, enär han lärer yeta, att de tvenne edamöter i reglementskommitteen, hvilka erhållil nämnde fördel, icke haft några arfvoden, i likhe med de öfriga svenska och norska ledamöter, hvilkt längre tid der arbetat. : Stockholm den 24 Sep PN PUT ESR. F BUTg

10 januari 1849, sida 2

Thumbnail