Aftonbladet – 4 januari 1849, sida 3

den fria medborgarens sjelfkänsla och vedervilja för allt slags beroende af andra menniskor. Det gäller om den, hvad Piickler-Muskau säger om Englands oberoende jordegare: Njutande ett behagligt lif i sina fredliga hus, äro de fria konungar i skötet af sin familj och tillbringa stilla sina dagar, tryggade i :sin oantastliga egendom. Lyckliga som äro fria från ingrepp i sin börs, fria från förolämpningar för sin person, fria från embetsmäns och myndigheters prejeri, hvilka vilja visa sin makt, fria från de omättliga statsblodiglarnes utsugningar, och som dessutom, oinskränkta herrar i sin egendom, endast behöfva lyda lagar, som de sjelfva hjelpa till att stifta. Derjemte ingen krigspligt, intet konskriptionsväsende, inga inqvarteringsbördor. — Individers, familjers och associationers sjelfständighet och sanna frihet uppoffras icke för idolen af begreppet om en enda och uteslutande makt i staten eller för den s. k. salus publicas vaga abstraktion. I den nya verlden gör staten icke mera, än han måste, snarare för litet, än för mycket, öfverlåtande så mycket som möjligt åt den enskilda omtänksamheten och friheten — hvilket är summan af all statsrätt, all statsvishet, all statshushållning och all finanskonst. Derföre är en mängd offentliga rättigheter i Amerika i medborgares och sjelfständiga korporationers händer, som i Europa ligger i statsmaktens. Deraf intet mångvälde ofvanfrån, ingen inblandning af den offentliga makten i de enskildas friheter, intet förmyndaresystem med tillhjelp af en talrik embetsmannacorps, ingen embetsaristokrati. — Utan Regier, regalier och statsmonopolier, utan dödt feodalväsende, utan statskyrka och stående armå, höjer sig i Amerika staten öfver de allmänna menskliga rättig heternas och det fria borgardömets grund, buren endast och allenast af folkets kraft, i hvars välstånd och rikedom regeringen finner outtömliga medel för sitt bestånd. — Fullkomlig statsborgerlig rättslikhet för alla statsborgare, icke blott på papperet och med mångfaldiga undantag, som annorstädes, utan i verk och gerning och i alla sociala förhållanden. Derföre inga ståndsskilnader och ranggrader i samhället, inga klassifikationer af borgare efter kategorier, inga privilegierade klasser och kaster, inga enskildas lagliga företrädesrättigheter, inga af lagarne erkända skiljeväggar mellan medborgare: Af denna srund också inga ståndsoch bördsfördomar, ingen sastanda, ingen ärftlig aristokrati, inga pretentioner de högre på de lägre, ingen pleonexi, intet minoritetens riktande på majoritetens bekostnad, intet förtryck för de talrikaste lägre folkklasserna af de . k. förnäma. — Det friaste, rörligaste offentliga if, hvarmet hvar och cn medelbart eller omedelbart kam deltaga i samhällets angelägenheter. Deraf res publica, den allmänna saken, hvarjes sak. Deraf efvande patriotism, lifligt deltagande i allt, som ansår fosterlandets väl — Medborgarenas sjelfverksamhet med sjelfförtroende. Ingen väckelse af det statsborgerliga lifvet qväfd genom en högre makt eller förmedlad i en statsmyndighets mekaniska verksamhet, såsom i Europa. Fastmera borgarenas egen vård om sina angelägenheter, göromål och intressen, ;jelfregering och sjeHförvaltning i statslifvets högre och lägre sferer. Beraf amerikanarnes egna prakiska sinne och så allmänt bland alla folkklasser utpredda politiska kunskaper och insigter, som hos insen annan nation. — Intet furstehof, ingen dyr vofhållning, inga sinekurer och prebenden, inga besoldade lättingar, intet slöseri med statens penninsar, inga tryckande skatter. Borgarena beskatta sig jelfva och upptaga sjelfva skatterna. — Ingen frimåndag bindrar industrien, ingen deagsverksskyldiget åligger jordbrukaren, äfvenså intet tionde och nga naturaprestationer. Jorden eges icke af en annan och brukas af en förpaktare. Inga fideikomnisser hindra grundegendomens fria disposition, föryttring, fördelning och ärfvande. Den näringsidsande behöfver inga koncessioner och licenser af nyndigheterna, icke blottställd för deras mnycker. Arbetaren har förtjenst fulltopp. Den menskliga pekulationsandan har ett cmätligt spelrum, hvaraf jer en beständig rörlighet, rastlös arbetsamhet och örvånande, af inga svårigheter afskräckt, tilltagamhetsanda. — Allmänt utbredt välstånd hos hela olket och ständigt växande nationalrikedom, utan la proletärer. Scdlighet och religiöst sinne, enligt ). Julius, i högre grad, än i andra länder. Sinne ör mildhet och välgörenhet. Kärlek till ordning ch snygghet. Huslighet och familjelycka. Slutlien alla folkklassers förnöjsamhet och belåtenhet.