Aftonbladet – 4 januari 1849, sida 1

DE SAMMANSVURNE, ELLER MORD oc KRÖNING. ) ROMAN AF CARL VON ZEIPEL. SJUNDE KAPITLET. Bernhard hade fått sig ett rum -anvisadt i den slottsfly gel, der hertigens voro belägna. En morgon... det var blott få dagar efter hans ankoms till Stockholm. .. arbetade han på en ritning af Kung Carl: bus och det lilla befästade lägret vid Bender åt hertigen då en sakta knackning på dörren väckte hans uppmärksamhet. Utan att låta störa sig ropade han: stig in! Väl hörde han dörrn öppnas och tillslutas, men intel dare, och var i sin ifver att sluta teckningen nära att glömma alltsammans, då han händelsevis kom att vända sig om och såg en gammal man några steg bakom sig. Det va en annan än vår så kallade rike procentare. Hvem är ni, och hvad vill ni? frågade Bernhard i de han borllade ritstiftet och uppsteg. Det är ju ryttmästaren Bernhard jag har äran tala med? Bernhard jakade dertill med en nick. Jag ber om förlåtelse ifall jag kommer tll hinder. . en herr ryttmästaren har ju nyligen kommit från Turkiet ? Ja.n Jag skulle fråga om ryttmästaren vid lifregementet Chronström, och öfversten af Smålands kavalleri Dahldorf lelva ?) Ja... inte annat jag vet. Hvad vill ni dem? Åh, det är en affär .. . jag åtog mig att för deras räkDIN honorera ett par vexlar, och... jag är en gammal man, har ej så lätt att förtjena ett par tusen riksdaler... OM nu dessa herrar doge, vore jag ifrån mina penningar. . Som ni förmodeligen lånt dem på 30 a 40 procent... Gubben rodnade. i Herr ryttmästare! jag har varit mycket, mycket fattig, vet huru svårt det är att förtjena ihop den första riksdålern... men något dylikt kan en så ung herre som herr ryttmästaren icke förstå. ) Se A. B. 4 1 och 2. )