Aftonbladet – 3 januari 1849, sida 2

af hvarje stat bero att efter sin fördel bestämma förhållandet, intilldess folket på dessa landsträckor bildar sig sjelf i-sjelfständiga förbundsstater, hvilket han anser snart ske med den förökning i folknummer, som redan kan påräknas. Presidenten omtalar vidare, att officerare aflandtoch sjöstaterna blifvit sända att rekognoscera landet, uppgöra planer till befästningar, flottstationer 0. s. V. samt att geologiska och mineralogiska undersökningar blifvit påbörjade för att närmare utröna landets beskaffenhet och mineraliska rikedomar. Han föreslår huru sättet bör blifva för landsträckors försäljning samt grufvors afyttring m. m. Vidare anmäles, att den ersättning, som skulle utgå med 2 millioner dollars enligt traktaten den 929 Juli 4848 till Mexiko, redan blifvit utbetald; men att den som är ifrågasatt åt enskilda, utgörande omkring 3 millioner, borde komma under ny pröfning. Traktaten med Mexiko ratificerades den 30 Maj 4848. Innan ett år skulle gränsregleringen ske. På amerikanska sidan är denna redan föranstaltad och mexikanska ombuden afvaktas. Angående det indianska kriget, som sistliden vår utbröt i Oregon, afgaf presidenten en berättelse om de hinder som mött, att ifrån landsidan understödja kolonisterna; samt anmälde att ifrån flottan i Stilla Oceanen trupper blifvit i stället sända till deras hjelp. Anledningen till detta krig uppgifves vara, att ej Förenta Staterna ersatt indianstammarne för de landsträckor, der bosättning egt rum, och hvilka indianerna påstå vara deras tillhörighet. Presidenten förordar, att kolonisterna måtte ersättas de uppoffringar de nödgats göra för att ensamma försvara området, samt att agenter måtte antagas, som infinna sig hos Oregon-indianerna, öppna vänskapliga förbindelser med dem 0. s. v., då en ringa militärstyrka är nog till att sedan bibehålla freden. Detta föreslås äfven i afseende på de indianstammmar, som vistas i norra Texas, Nya Mexico och Californien, samt i den stora landsträckan mellan Missouri och de nya jordvinningarne. Berättelsen rörande statsfinanserna visar, att dessa äro i det mest tillfredsställande skick. Importen hade för uppbördsåret visat sig uppgå till 454 millioner dollars, hvaraf blifvit åter utsändt för mer än 23 millioner. Exporten hade varit af ungefär lika värde. Skattkammarens inkomster hade uppgått till omkring 33!, millioner dollars, hvaraf tullarne gifvit 3 , millioner samt försäljning af land öfver 3 ; millioner. Utgifterna hade varit, med krigskostnadens inräknande, samt i räntor och afbetalning på statsskulden, 42,800,000 dollars; men för året 4849 motses en statsinkomst af 37 millioner dollars och redan negocierade lån 20 millioner, eller inalles ö7 millioner tillgång, hvaremot utgifterne, samt betalningen af redan varande lån m. m. icke komma att utgå med mera än 54 millioner, så att ett öfverskott kommer att uppstå af nära 3 millioner dollars. 4846 års tulltariff har visat sig förmånlig för statsinkomsterna och gifvit öfver 5 millioner mera än den förra högre tariffen; och under det en lindrigare tullbeskattning lemnat ett sådant resultat, hafva skatter och utlagor på folket minskats. Svåra bördor äro borttagna, som under förra beskattningsbruken måst af folket bäras, för att genom höga varupris och skyddstullar gynna enskilda klasser. Tillståndet med finanserna, åkerbruket, handeln och sjöfarten beskrifves såsom det fördelaktigaste det någonsin varit, och prisen på fabriksprodukter hafva hållit sig bättre uppe än man af tidens oväntade hvälfningar kunnat förmoda. Made ej i Europa timat så svåra oroligheter, skulle handeln hafva förtjenat ännu mera, men hvad som af tullförhållandena synes, måste antagas vara ett bevis, att ingen ändring i tull-lagstiftningen eller tullafgifterna nu behöfves och ingen sådan föreslås. Presidenten anser, att Förenta Staterna isynnerhet vunnit fördelen att ej inblandas i de förluster, som de financiella förhållandena i Europa detta år förorsakat, till följd af de principer, som blifvit antagna för bankoch skattkammarsystemet; hade de. 20 millioner dollars i redbart mynt, som under uppbördsåret till den 4 Juli 4847 importerats i landet, gått in i bankerna, så hade dessa utfärdat tredubbelt-så mycket sedlar, och varuvärdena stigit samt vilda spekulationer uppnirvats. Derefter hade, under de svårare konjunkturer, som Europas tillstånd framkallat, bankernas rörelse blifvit försvårad, deras betalningar inställde och enskilda bankrutter och förluster en nödvändig följd. Nu har allt gått lugnt a! och redbart mynt har erhållits mer än behöfigt, äf ven till krigets utförande. Statsskulden kan inom kort tid betalas genom de öfverskott, hvilka komma att uppstå, sedan freden icke gör så stora utgifte) behöfliga, och presidenten yttrar, att Förenta Sta terna bör visa verlden exemplet af en stor och mäk tig republik, som icke behöfver underhålla en stats skuld. Detta skall öka dess styrka och anseende ho alla andra folk på jorden. I öfrigt anför presidenten nödvändigheten att tänk: på flottans förstärkadne och dess befäls förökande under det att landtarmeåen, i följd af freden, kal minskas. Han lofordar införandet af ångfartyg byggda till krigsbruk, men begagnade under tidel Ttill postföring. Början dermed är gjord — redan mn har flottan 7 sådana fartyg och i år kommer del latt ega 47 sådana. Han redogör för de åtgärder som i ganska stor skala blifvit vidtagna för post kommunikationen med snart sagdt hela verldern Under nedsättning af postafgifterna har inkomste ständigt ökats. Slutligen gör presidenten en jemförelse cmellai I Förenta Staternas belägenhet efter det nu slutad kriget, som nationalrättigheter och national-ära! gjorde nödvändigt, och det som 4845 slutades met lEngland, samt tager i betraktande det så kallad Amerikanska systemet,, som derefter antogs, oci hvilkets demokratiska principer han vidlyftigt lofor Idar samt rekommenderar till efterföljd. Budskape slutas med en anspråkslös och enkel erinran om dei händelserika tid, hvarunder hr Polk haft president skapet; han yttrar det hopp, att framtiden skal Tlrättfärdiga hans åtgärder, och uppsänder till dei lsmäktige önskningaf för Republikens lycka oci ära i all framtid. j DET FÖRENADE TYSKLANDS RIKSFÖRE STÅNDARE OCH HANS MINISTRAR. 4. ERKEHERTIG JOHAN, BAPTIST, JOSEE,