Aftonbladet – 2 januari 1849, sida 2

ER TA RAR OSAR 30 VRENA TEE RENARE liga rättighet att bestiga tronen, hon likväl kunde hoppas att det holsteinska huset efter ers höghets frånfälie eiterträder, då deremot om ers höghet tar sig en gemål, kronan utan all fråga tillhör edra arfvingar. Du har inte så orätt. Med dig, som min vän, kan ag tala uppriktigt... Jag tror, jag vände mig i grafven om den fördömde Carl Fredrik kom att bestiga mina fäders tron. Derföre blef jag så glad när jag inkallades i rådet . : : Ja, påminner ers höghet sig hvilket väsen enkedrottningen då gjorde, när hon såg rofvet gå sig ur händerna, och den, som hon handterat så illa, på en gång stiga till makt och myndighet, och sig sjelf förbigången. Då märkte hon att alla vidare försök voro fåfänga. Men, hur läste jag...? Har kungen afsatt ers höghet från att vara regentinna? Den hittills smickrade Ulrika erfor en stark känsla af obehag och skyndade sig derföre att svara: Kära du! jag har ju aldrig varit proklamerad regentinna, kan således ej heller vara afsatt. Kungen förbjuder mig ju icke att bivista rådets sessioner. Likväl expedierar ej kungen sina befallningar direkte till ers höghet. Kors! i dag tror jag du är riktigt konfus. Min bror skrifver ju uttryckligt orsaken: han anser mig för en annan sig sjelf! Förstår du inte det?, Nog förstår jag ... 4 : Du ser så besynnerlig ut?, Nej, ers höghet. Skulle ock min farhåga på något sätt vara grundad ... så ... Dels framlyser, som ers höghet redan anmärkt, kungens broderliga tilgifvenhet oförstäldt, dels kommer han snart sjelf hem, öch hvad som är det allralyckligaste och vigtigaste: han har, bifallit ers höghets giftermål ... ers höghet är i alla möjliga fall sauverad. N r Uirika kunde ej förmå sin vän att förklara sig närmare; utomdess måste hon nu göra sin toilett, men ... det agg, den misstro, som hennes kammarfru nyss ingjutit i hennes, genom harmen öfver fordna oförrätter och förargelser, lättretliga själ, tände sig till en låga af hat, hvilken fröken Emerentia var säker om, tillbörligt skulle frät omkring sig och kasta prinsessan i de sammansvurnes armar. FJERDE KAPITLET. Sedan Liewen lemnat prinsessan och haft ett kort företräde hos enkedrottningen för att försäkra henne om hen