Aftonbladet – 30 december 1848, sida 3

Shända skulle, 1 stället med ringaste tanke och vilja, sökt förekomma de å Brunkeberg proklamerade samlingarna, hade detta varit en lätt sak, helst en hel dag bör vara tillräckligt för ett sådant arrangemang. Ja — jag är fullt öfvertygad om Stockholms borgerskap blifvit anlitade och betrodde att (nb. civila) postera i och omkring gator och gränder till nämnde torg, med flere ställen, de flesta beredvilligt och pålitligt fullgjort detta uppdrag — då jag äfven hyser den tankan att hvarken hus eller hemfrid. blifvit störd, ej heller menniskolif spillda. Denna min åsigt får ytterligare stöd af de utvecklade anmärkningar hr justiticombudsmannen befunnit sig befogad väcka mot hr baron och öfverståthållaren, såväl som hr polismästaren Bergman. Att detta våld, som träffade mitt hus, skedde derföre att gevaldigern Jäderin der var boende, är nu tydligen ådagalagdt; och då han personligen d. 419 Mars ouppmanad infann sig i mina rum, med yttrande: Sedan jag nu af min hustru hört det var -Imig packet ropade på, så bekostar jag fönsternas Jmet det gevaldigern Jäderin må kännas skyldig erIansvar. Stockholm den 7 December 4848. Ida beloppet, och förbehöll sig hr Öberg, att för denlende emot vederbörande auktoriteter och polisgeyaldiger Jäderin aktor likväl ansåg icke böra af rätten lupptagas i sammanhang med förevarande ransakIningsmål; och fick hr Öberg härefter på begäran afI Kastenhoffsporten; men som Boberg vid skriftens!; I vittneseden, och berättade: lembetet nu för honom upplästes, förklarade, att han S G o 2 C kens förut afgifna berättelse inför öfverståthållare-s ö Jom denne person icke egde den ringaste kännedom, lj Jen lucka sprängde porten till det hus der presidenlagning, hvilket ock genast blef verkställdt; men vid mottagning af räkningen fann han för godt endast betala den mindre delen deraf, samt öfver den större inflicka mitt namn, med uppmaning till glasmästaren att stämma mig för återstoden 34 rdr bko, hvarföre jag till undvikande häraf genast betalte återstoden. Då en polisgevaldiger borde vara ett skydd för hvarje rättskaffens person, men jag i stället (likt! flera andra) af denna min hyresgäst (då fråga blef om liqvid för den omnämnda räkningen) i stället i yredesmod i mitt eget hus blef bemött med de skymfligaste otidigheter, ja, med knuten hand för ansigtet, samt stampningar i golfyet, med högt utrop hotad: Ni skall akta er att det ej går med er, som det gick för en viss person vid Kornhamnstorget för några år sedan, fähund! Så kan jag ej, trots jag nog har att frukta för verkställigheten af dessa hotelser, helst de genom den mannens försorg och med dess relationer nog äro verkställbara. På grund af anförda skäl, yrkar jag i första rumsätta den förlust jag lidit enligt här bifogade räkning 4138 rdr banko; men skulle han dertill ej; kännas skyldig, yrkar jag det hr baron och öfverståthållaren eller hr polismästaren må, hvilken af!; dem som bäst gitter och kan, stånda ;ersättningsJohan Öberg. Härjemte var bifogad en räkning å det nyssnämnträda. Tilltalade Boberg semt bankobokhållaren Almgren anhöllo äfven nu, i händelse deras hörande i dag Jicke ansågs nödigt, få från rätten sig begifva, byilj J l 4 1 1 L f j n1 samma åtnjuta ersättning; hvilket ersättningspåstå-! 1 f 1 J j l 1 t ket af aktor medgafs, sedan först Boberg på frågal förklarat, att han väl medgaf, det han uti sin tilll! öfverståthållareembetet ingifne skrift möjligen er känt, det han lördagsaftonen med en sten bultat på , författande varit af förskräckelse mycket konfunde-lf rad, förnekade Boberg bestämdt, det han verkligen föröfvat ifrågavarande våld. t De till i dag inkallade vittnena fingo nu afläggals g Uppbördsskrifvaren Åhrman, hvilken af aktor åberopades emot bagerilärlingen Forssberg, och hvil-, och att således något misstag på person vore begänget. Arbetskarlen Eklund, åberopad cmot tilltalade Schortz, att han sett Schortz bland dem, som med ten von Hartmansdorff är boende; att Schortz upp-I manat en märgd pojkar till stenkastning och upp-h hetsat folkhopen emot en extra uppsyningsman ÅhJa man, hvilken af folket uppburit flera slag. Portens I n f uppbrytande hade vittnet förekommit derigenom, att vittnet, på uppmaning af gevaldigern Bäckström, ställt sig bland de anfallande, jemte dem fattat tag uti luckan, hvarmed ena dörrspegeln redan var för-!t störd, och vid ett anfall kastat luckan genom denlj öppna dörrspegeln in i portgången. Polisuppsy-lf ningsmannen Carlsson hade äfven varit närvarande och åsett det af Schortz föröfvade våldet. Distillator Blackstadius, åberopad emot tilltalade Ekman och Löfqvist, hvilka skulle hafva deltagit uti väldet hos Jäderin, berättade, att vittnet aldrig sett Löfqvist hvarken då eller sedan; men väl att Ekman, den vittnet mycket väl kände, varit med ibland cen hop, som föröfvade våldet hos Jäderin. Stadssoldaten Westerberg, att han lördagsaftonen utanför rädhuset bland det derstädes församlade folket sett tilltalade Mellberg och Igelström, den sednare med svärtade mustacher oäh polisonger, der de vid fångarnes utsläppande skrikit och fört oljud, samt tillfrågat de frigifne arrestanterne om de fått prygel eller i öfrigt blifvit misshandlade, och att då desse dertill nekat, hade de upphöjt hurrarop. Vittnet kunde icke upplysa, huruvida Mellberg vid tillfället afbrutit den förut omnämnda gevärsgaffeln. Korporalen Jägerstedt och stadssoldaten Falk, h lika med föregående vittnet, endast med tillägg afls Jägerstedt, att Igelström vid tillfället baft en käpp)b i handen, den han svängt omkring i luften med, lt samt vid den omvittnade frågan till arrestanternen tillagt, som orden fallit: Då ska vi hjelpa er,. e Igelström bestred helt och hållet hvad vittnenal anfört; hvaremot Mellberg medgaf, att han möjligen ; ett par gånger instämt i hurraropen, men kunde icke erkänna något annat. i Betjenten Nilsson, att han hört tilltalade Godhinb i Lindströms salubod vid Österlånggatan i en myc-h ket upprörd sinnesstämning yttra, som orden fallit:s! Om jag finge lefya åtta dar till, så skulle det hvarken finnas kung eller kronprins,; — dock kunde vittnet icke bestämma huruvida Godhin vid tillfället; varit berusad. Mm Kusken Ringström, att han söndagsmorgonen kl.la v, 5 under gåendet framåt Jacobsgränden i hörnetd af Develska huset varseblifvit en större proklamation, hvilken nu af rätten förevisad vittnet genast igenkände. — Vittnet hade då medtagit densamma samt förevisat den för herr baron Rålamb, hvilken tillrådt vittnet att aflemna den till polismästaren, hvilket vittnet äfven samma morgon gjort. Å bak-!h porten till Rålambska huset hade vittnet äfven sam-)M ma morgon funnit cn mindre proklamation, medlst uppmaning till 5000 medborgare att samlas å Brun-d kebergstorg, hvilken proklamation äfven samma morgon öfverlemnades till polismästaren. Denna sednare proklamation kunde vittnet icke bland de af rätten he förevisade igenkänna. k Uppsyningsmännerna Ekbom och Spångberg, denn förstnämnde, att han lördagsmorgonen kl. 6—7 ålsi huset JB 6 vid Skeppsbron funnit en nroklamation:Sst Dr ME AN mm pA AA jr AA ÖR ee ee