AUG: WOUL KÄMNERSRÄTTENS UNDERSÖKNING OM UPPTRÄDENA DEN 18 OCH 19 MARS. (Forts. fr. A2 300.) Den 30 November. Sedan aktor, på Almgrens fråga, sade sig icke bestrida, att Almgren Törst den ifrågavarande tiden anländt till brinken, förklarade Almgren sig dermed nöjd och afstod från flere vittnens hörande i berörde hänseende. Tilltalade Schortz ingaf derpå till Rätten en skrift af följande lydelse: . Till Stockholms stads Kämnersrätts 2:a afdelning! I anledning af mitt långa häktande såsom deltagare i de oroligheter, som den 48 och 49 Mars tilldrogo sig här i hufvudstaden, och då jag för någon tid tillbaka har af Kämnersrätten begärt att emot borgen blifva på fri fot ställd, hvilken begäran dock, på aktors bestridande, afslagit, oaktadt vederhäftig person härstä sig och förklarat sig villig att gå i full borgen för mig, under föregifvande att den del af målet, för hvilken jag blifvit tilltalad, vore af så gröfre beskaffenhet, att min begäran ej kunde beviljas, så får jagfästa Kämnersrättens uppmärksamhet på följande: Att jag nu redan i 8 månaders tid suttit häktad, hvilken tid jag anser fullt ut motsvara 28 dagars fängelse vid vatten och bröd fyra gånger om, att jag således redan dyrt nog fått umegälla om jag skulle vara saker till något; att jag ännu ej i alla de punkter, som jag är tilltalt för, är öfverbevist om det minsta, hvilket protokollerna kan utvisa och hvilket hvarje jurist tydligt och klart kan inse, såvida han har något redigt hufyud och sundt förnuft; att Kämnersrätten i sitt beslut mot mig ej har stödt sig på lag, utan blott på några af aktor mot mig gjorda lögnaktiga beskyllningar, för hvilka jag ämnar på aktor å behörig ort yrka laga ansvar, och på sina egna och godtyckliga principer, i det att flere af de tilltalade, som dels genom egen bekännelse, dels genoom flere sammanstämmande vittnen äro öfvertygade om sin mer eller mindre delaktighet i samma förbrytelse, redan äro på fri fot ställda, och att jag således i detta, som i flera hänseenden anser mig af domstolen olagligt behandlad. — På grund af alla dessa omständigheter, så får jag i dag förnya min begäran, att emot förut hörd borgen erhålla min lagliga rätt att komma på fri fot; hvarom icke, så begär jag att få veta på hvilket lagens rum domstolen stödjer sig på, för mitt bibehållande i häktet, samt slutligefi att denna skrift måtte till protokollet bifogas och intagas. Stockholm den 23 Nov. 1848. Ludvig Theodor Schortz.n Efter uppläsandet häraf anhöll aktor att Schortz måtte tillfrågas, om han med de i skriften omnämnde lögnaktiga beskyllningar, hvarför han å aktor ville serskildt yrka ansvar, afsåge aktors uppgift, att Schortz tillförene undergått bestraffning för fickstöld, eller om han dermed menade de förbrytelser, för hvilka han nu vore ställd under tilltal; derpå Sthortz genmälde, att han med ofvanberörde uttryck åsyftade dels aktors osanna uppgift i förstnämnde afseende, dels ock hans påstående att Schortz vore en för samhöllet högst vådlig person. I sammanhang härmed och då Schortz förtfarande förnekade att han någonsin undergått bestraffning för brott, blef Schortz på aktors begäran tillhållen att redogöra för sina hufvudsakligaste lefnadsomständigheter, dervid Schortz hufvudsakligen uppgaf, att han var född den 2:dra Mars 4820; att han hade en yngre bror vid namn Georg Wilhelm; att han vistats hemma hos föräldrarne till år 4834, då han kom som arbetare till sidenfabrikören Meyersson och vistades der till 4837, under hvilken tid han 48533 första gången begick H. H. Nattvard; att hån sedermera arbetade hos fadren till 4840, och derefter hos sidenfabrikören Boström till 1842; att han derpå åter vistades hos fadren, till dess han 1844 anträdde en resa till Tyskland och Danmark; att han slutligen 4845 återkom hit, hvarefter han, ända till dess han nu blef häktad, åter vistats hos fadren. Han hade endast en gång, såsom inblandad i stöld, under loppet af år 4843 varit under ransakning på kämnersrättens 3:dje afdelning; men att han der blifvit från allt ansvar frikänd. Sistberörde uppgifter befunnos likväl stridande emot de i denna rätts straffdiarier gjorde anteckningar, hvilka innehöllo, att sidenväfvarelärlingen Ludvig Schortz, född den 2 Mars 4820, år 4839 den 28:de Okt. är vorden dömd för första resan inbrott, att straffasmed 9 par spö. — Men Schortz, som härpå gjordes uppmärksam, kunde likväl ej, ehuru han till en början under synbar förlägenhet förmälde att detta ej rörde nu ifrågavarande sak, förmås att erkänna detsamma, utan bestred helt och hållet anteckningarnes riktighet, under förmälan att de ej afsågo honom, hvarefter aktor bestred Schortz ånyo skriftligen gjorda anhållan att komma på fri fot, så mycket heldre, som kongl. hofrätten, utan kommunikation med aktor, redan afslagit Schortz besvär öfver rättens förut derom fattade beslut. I öfrigt tillkännagaf aktor, att han nu, enligt sitt åtagande, från öfverståthållareembetet infordrat upplysningar angående proklamationerna, hvaraf största deten äro hvarandra -alldeles lika, innefattande uppmaning till 5060 medborgare att samlas på Brunkebergstorg, men ö af olika beskaffenhet, hvilka af åtskilliga polisbetjenter blifvit i hufvudstaden påträffade, till ett antal af 22 stycken; och anhöll aktor, att till bestyrkande af att ifrågavarande proklamationer verkligen funnits i staden uppslagne och kringspridde, få nästa thorsdag höra de personer, af hvilka proklamationerna påträffats; hvarjemte aktor da a om