Aftonbladet – 29 december 1848, sida 3

antagas för emigranters beqvämlighet på ditresan samt för deras emottagande och säkerhet vid ankom: sten, för att förvissa dem om en säker försörjning för framtiden. Hr Wrottesley, som en längre tic rest i Australien, beskref detta land såsom särdele: fruktbart och försedt med det helsosammaste klimat Hr Muntz, parlamentsledamot, instämde i de önskningar som blifvit yttrade i afseende på utflyttningens befordrande, men fästade tillika uppmärksamheten derpå, att det vore ett artificielt system, förbundet med mycken kostnad, och att det behof, som visade sig af utflyttningar, egentligen endast är er följd af det okloka system, hvarefter affärerna hemma i landet förvaltas. Långt ifrån att anse Storbritannien öfverbefolkadt. var han öfvertygad, att det skulle kunna föda tre gånger så många, som nu lefva derstädes; och att bristen på arbete icke kommer af något annat, än det förderfliga regeringsoch lagstiftningssystem, som följes. Han vågade påstå, att man, genom användande af en ganska måttlig qvantitet af sundt förnuft i landets egna affärer, skulle kunna bereda hvarje arbetsam person enjemförelsevis långt lyckligare ställning, och att detta kunde räcka ännu i mansåldrar samt komma att utgöra verldens beundran och. afund. — Sällskapet slutade med att uttrycka den öfyertygelsen, att dess syftemål att befordra utflyttningar hade gjort sig förtjent af allmänhetens understöd. — DE NYA MÅLNINGSGALLERIERNA I PARIS. Det är ett vackert hufvuddrag i fransmännens karakter, att hyllningen af skön konst aldrig hos dem står tillbaka, äfven under de häftigaste politiska jäsningar. Detta har äfven i år visat sig, då nationalförsamlingen nyligen voterat icke mindre än 2 millioner francs till reparation och inredning af det gamla slottet Louvren, för nya målningsgallerier, i hvilka såväl gamla som nu lefvande fransyska mästares taflor skola uppställas ; en sak, hvilken var i fråga sedan många år under Ludvig Filips regering, men aldrig kom till utförande. De fransyska mästarnes taflor visas nu uti en ofantlig sal kallad: Salon des Sept chechemintes samt 9 andra rum, kallade: Salles du bord de Feau. De äro klassificerade efter ämnena, och inom hvarje klass kronologiskt, I den förstnämnda salen ser man de val daste målningar af David, Gros, Gerard, Proudhon, Girodt, Gutrin och Geåricault, och många flera. I ett rum förekomma historiska målningar; i ett annat. jagstycken; i ett tredje blomsterstycken; i ett fjerde herdestycken och landtliga scener; i ett femte landskapstycken, 0.7s. Vv. — ENGLANDS MORTALITETSTABELLER gifva det oväntade resultat, att en soldat, kämpande under vallarne af befästad stad eller på öppna slagtfältet emot de tappraste fiender, icke är blottställd för döden till den grad, som invånarne i åtskilliga fabriksstäder, t. ex. Manchester, Liverpool, o. s. Vv. De dödades antal vid Anvers var til! de lefvandes som 1: 68, vid Badajoz som 4: 34, vid Waterloo som 4: 30. För arbetaren i Liverpool är förhållandet 4:49, för linneväfvaren i Manchester 4: 47, för knifsmeden i Sheffield 4: 414. — Uti fängelset Riding-Gaol har man i tre års tid jemfört mortaliteten i cellfängelset med den i gemensamhetshäktet, och antecknat: i detta sednare 3314 fall af mindre betydande opasslighet, 80 af aftyning och 7 dödsfall (allt bland 672 fångar), men i cellfängelset endast 1929 lättare sjukdomsfall, 10 aftyningspatienter och 4 dödsfall, hvilket resultat högt talar till cellsystemets fördel. — GULDET I CALIFORNIEN. Sednast ankomna nyheter öfver England från Californien på Amerikas vestra kust, bekräfta till alla delar de föregående uppgifter man redan förut erhållit om den rika tillgängen på guld i en trakt af nämnde land. En skeppare vid namn Isac Walton, som seglat från New-York till. Monterey,! har. den 45 Scpt. skrifvit till sina redare, att han efter ankomsten och lossningen af sin last blifvit öfvergifven af allt sitt man skap, som alla gått att samla guld, och han fruktar, att skeppet måste ligga qvar många månader och vänta, innan han åter kan få folk för att fara derifrån. : Han säger, att arbetsbiträde knappt kan erhållas till något pris. Man bjuder förgäfves åt sjömännen en hyra af 400 dollars (400 rdr rgs) i månåden. Kustfararne betala 460 dollars i hyra till sin besättning. Alla skepp i S:t Francisco äro aftacklade och upplagda. Orsaken är helt enkelt, att så snart ett fartyg kommer dit, begifva matroserna sig upp för floden Sacramento; och efter 2 månaders arbetande med guldsanden derstädes, hafva de samlat 2 å 3000 dollars hvardera. Om de arbeta i föreningar, så erhålla de mycket större summor. En man i Monterey har erbjudit den nämnde kaptenen 20 dollars (50 rdr banko) om dagen under ett års tid om han ville gå till floden och arbeta för hans räkning. Brefvet stutas med det uttrycket, att det är omöjligt att gifva någon id om den mängd guld som här samlas. — Märkvärdigt är, att dessa omätliga skatter voro obegagnade och okända, medan landet egdes af de lata mexikanerna. Det var de lifliga och företagsamma nordamerikanerna förbehållet att upptäcka dessa hjelpkällor och göra dem fruktbara. Det anses troligt, att den amerikanska kongressen nästa år skall stifta någon lag, för att låta en del af den stora profiten komma statskassan till godo. — SrtrRID MED EN Ur. Tidningen Helsi berättar: vEn 43 års gosse i Söderala socken begaf sig en morgon i nästlidne yecka till qvarnen med mäld; under det han, sittande på lasset, kör igenom skogen, får han höra en Uf, som satt i ett träd och skriade. Gossen börjar då härma Ufven; denne, uppretad af cefterhärmningen, öfverfaller gossen, hvilken hade försett sig med en stör såsom stridsvapen. Fogeln förnyade anfallet flera gånger, men gaf slutligen vika för sin motståndare och begaf sig in i skogen. VENEREA RET SEDEN SAT TN IDEN SEND TEE SIENA ERSSON a mm Tv AA Tr TATT ÅR FPS TR