kathkelske Luther till sitt ankar, och då ej ä missnöjd öfver all:dervid få en och annån hand räckniag ifrån den gamla outtömliga, katholske rustkammarens. Det är, efter vår tanka, slumpen som sam: mankastat dessa forntidsoch framtidsblicka; på samma blad i Tiden. Men en rätttroger konservatif får ju icke tro på någon slump: (Forts. följer.) NORGE. 202 Enligt hvad här ofvan under rubriken Stockholm, berättats, har koleran utbrutit i Bergen. Regeringen i Christiania hade, i anledning deraf, vidtagit provisoriska anstalter, och man hoppas att farsoten, som i allmänhet visat sig denna gången lindrig, såväl i England och Scottland, som Tyskland, icke skall fordra många offer i landet. Som bekant är spridde den sig icke förra gången, då den utbröt i östra delen af Norge, till den vestra och norra, och med den ringa kommunikationen från Bergen till det inre af landet, torde farsotens utbredande icke vara mycket att befara. . I trakten af Moss är en svår halssjuka gångbar, hvari flera personer af allmogen aflidit. I staden hade den ej varit så svår. Ifrån Molde berättas, att den 16 December på eftermiddagen der utbrutit en ovanligt häftig storm, med blixt, åska och störtregn.