Aftonbladet – 22 december 1848, sida 1

tånd vid hvarje inblandning i deras angeläenheter. Deraf uppkommo farliga stridigheer. Förbundsmakten ingrep väl ofta och utecklade stundem en styrka, som det skulle afva. varit svårt för en absolut monark i en tarkt centraliserad stat att utveckla, men den trid om rättigheter, som städse vände tillaka, måste sluta, eller ock var det fara värdt tt kantonerna slutligen kunde skilja sig från varandra. Den nya konstitutionen af d. 12 Sept. dettaifdq r har till uppgift att försona kantonernas!d ouveränetet med en kraftig enhet. I mångalg fseenden är den amerikanska federationen ta-le en till förebild. De gamla staterna låna och ära af den nya republiken, som i så mycketl, sått före dem, Emedlertid har schweizerfö bo sundet i många afseenden en sjelfständig kaakter. Till följe af förbundslagen tillkommer det centralmakten att på hela förbundets vägnar uppträda i angelägenheter rörande utlandet, att förklara krig, sluta fred, ingå förbund och afsluta traktater; blott undantagsvis kan enji enskild kanton sluta traktater med nästgrän-l! sande stater, rörande ömsesidiga kommunika-!0 tioner, ömsesidig handel och polis. Med afseende på det inre bör förbundsmakten antaga S och fastställa de författningar, som de enskilda fa kantonerna gifva sig; den intervenerar under! vissa vilkor, när inre oroligheter fordra det; i den afgör stridigheter mellan kantonerna; den!X har en förbundshär till -sin disposition; denli har myndighet att i enskilda kantoner utföran allmänna arbeten, som anses nyttiga för helaja förbundet, och de allmänna expropriationsla-)e garne gälla i så fall; den kan stifta ett uni-? versitet för hela staten; den råder öfver tull-e och postväsendet, och i det väsendtligaste skall ij! tullen mellan enskilda kantoner upphäfvas;e den råder öfver myntväsendet och har uteslu-å tande rätt att prägla mynt; den bör införajr: gemensamma mått och vigt för hela staten; denit har en allmän skattkammare under sig, tilllr hvilken en del af tulloch postmedlen, utomit: direkta bidrag från kantonerna, inflyter; denjs garanterar hvarje schweizare rättigheten att under vissa vilkor nedsätta sig hvar han vill,p och att åtnjuta medborgarrätt i den kanton, i N hvilken han tager sin bostad; den garanteraro religionsfrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, petitionsrätt; den kan förvisa fremlingar, som M anses farliga för Schweiz; den har att tillsejo att jesuiter icke upptagas i någon kanton, m.m. C Förbundsförsamlingen utöfvar högsta myn-k digheten inom förbundet. Den består af ett): nationalråd och ett ständerråd. Nationalrådet)r väljes distriktvis genom direkta val. 200005) älja en representant; de kantoner, som hafva)e ärre innevånare, välja hkväl en. Enhvar)F schweizik medborgare, som är 20 år gammal,t har rösträtt; valbar är hvarje röstberättigad afd verldsligt stånd. Valet gäller för 3 år... —P0 Ständerrådet består af 44 ledamöter. Hvarjepr kanton (de delade undantagne) väljer 2 depu-b2 terade. Med hänseende till begge råden finnesyt det vissa bestämmelser för att icke väcka af und: mellan kantonerna; sålunda kan presiden-i ten i ständerrådet icke två gånger efter hvar-s andra tagas bland sammå kantons deputerade. De två råden samlas årligen. De två församlingarne rådslå serskildt, utom då det är fråga om val, benådning och kompetenstvister, ip hvilka fall de sammanträda. De fatta beslut angående förut nämnde ämnen, som höra under förbundsmakten, och rätt att afgöra kompetehsstridigheter mellan kantonerna och förbundet är dem uttryckligen medgifven, hvar-p igenom konflikter, som förut så ofta uppkom mo, undgås. Man ser att hufvudprincipen för valen tilllp de begge råden är densamma, som är följd il Förenta Staterna: att försona kantonernas sjelfdc ständighet med enhetsoch jemnlikhetsprincis pen. I de båda kamrarne har man en represen-l tation så väl för folkmängden, som för kantoner na, liksom i Förenta Staterna, der representanslp ternas kammare väljes distriktvis, men senatenpp nämner två af hvar stat utan afseende på folk-l mängden. p Den utöfvande makten är uppdragen åt ett af7 1 medlemmar bestående förbundsråd. Pe väljas aff ) EE förbundsförsamlingen på 3, år bland alla tillb nationalrådet valbara schweizare, lik väl blott en af samma kanton. Förbundsrådet väljer inom sig en president och en vicepresident för ettj år; dessa kunna icke återväljas. Det är säker-) ligen en stor brist i den nya författningen, atti den utöfvånde makten äri händerna på ett råd) valdt af den lagstiftande församlingen; och ickelj, hos en president vald af folket; emedan så-p lunda den sanna enheten lätt kan förloras; de årligt vexlande presidenterna hafva äfven svårt) att uppträda med verklig styrka. Den dömande makten utöfvas af en förbundsrätt, som väljes på 3 år af förbundsförsamlingen, ibland dem, som äro valbara till nationalrådet. Rätfens president och vice president väljas af förbundsförsamlingen. I brottmål begagnas jurydomstolar. Det synes föga rätt att den lagstiftande makten väljer landets högsta domstol och det på en kort tid, utan att det fordras bestämda qvalifikationer hos den som väljes. Detta valsätt är oförenligt med ett verkligt oberoende ios domrarne, Förbundsrätten dömer i sal r mellan kantonerna inbördes, mellan förbundet och kantonerna, och till en del mellan förbundet och privata, i kriminella saker mot förbundets em-: betsmän, i anledning af högförräderi mot förs bundet 0. s. Vv. De italienska, franska och tyska språken äro förbundets nationalspråk. I Revision af förbundsförfattningen kan ske, lantingen på så sätt att begge råden äro ense Iderom, eller på så sätt alt det ena rådet beIsluter att den skall ega rum, eller slutligen på så sätt, att 5000 schweiziska medborgare fordra dot, men i de båda sista fallen skal majoriteten af medborgrarne förklara sig dert r, och då väljes en ny förbundsförsamling för alt Töretaga revisionen. När författningens revision är beslutåd och förändringen är antaban of förhkunddförsamlingen. framlägges -deni