Aftonbladet – 15 december 1848, sida 3

Article Image
att kejsar Ferdinand af Österrike den 2 December abdikerat i Olmätz, tilt förmån för sin brorson Frans Josef, äldste sonen till erkehertig Frans Carl, samt att erkehertig Frans Josef bestigit tronen Såsom kejsar Frans Josef den förste. Den 3 ankommo till Wien tvenne manifester, det ena innehållande kejsar Ferdinand den förstes afsägelse, det andra om den 18:årige kejsarens tronbestigning. Den nye kejsaren väntades den 4 till Wien. De båda manifesternaäro daterade Olmätz den 2 December och kontrasignerade af Schwarzenberg; vi skola i morgon meddela dem. Ex-kejsaren och hans gemål hade, enligt skrifvelse från Prag af. den 3, anländt till denna stad den föregående natten och tagit in i det kejserliga palatset. — Från Potsdam utfärdades den 5 Dec. en kungörelse, angående 2 vigtiga kabinettsbeslut. Genom den första förklarades Preussiska Nalionalförsamlingen upplöst; genom det andra ålades Preussen en ny grundlag. Dagen derefter följde en särskild förordning om de första valen till första kammaren, — Berlin mottog den kongl. skänken kallt; hvad som genast fallit i ögoneri är saknaden af bevillningsrätt för civillistan, domänernes förblifvande vid det gamla, och uteslutandet, äfven nu, af förbindelse för armåen att svärja trohetsed åt srundlagen. Från Frankrike hinna vi ej meddela annat nytt för dagen än att fonderna sedan förra osten åter hade stigit 2 francs, hvilket synes vara ett godt tecken för general Cavaignacs ramgång vid det blifvande valet. ITALIEN. Revolutionen har utbredt sig öfver alla Kyrcostatens provinser, och trupperne fraternisera sfver allt med folket. De utländska sändebulen anses hafva förorsakat Påfvens flykt och olket skall i förbittringen hafva skjutit på flera f dem. Neapolitanska sändebudet har lemat Florens och ett rykte gick att Neapel örklarat Rom och Toskana krig. Man vänade våldsamma utbrott i Turin och Neapel. Påfven vistades ännu i Gaöta, der franska sän-) lebudet var hos honom. Franska expeditioen till Civita Vechia är kontramenderad, enedan Pius ansågs fri till sina handlingar.

15 december 1848, sida 3

Thumbnail