Aftonbladet – 13 december 1848, sida 2

FRANSKA TEATERN. Då fördelaktigare val af pjeser och den nedsättning i entråpriser, som egt rum vid denna teater, efter det styrelsen öfvertogs af demoiselle Morsiany gjort den förtjent af allmännare uppmärksamhet, hafva vi ansett oss, lika med våra kolleger, ej böra med tystnad förbigå dess produktioner. Måndagsspektaklet hedrades af den Kongl. familjens närvaro samt af en talrikare allmänhet än vanligt. Hrr de Coureys och Dupeutys täcka treaktskomedi: Lange dans le monde et le diable å la maisom, återsågs med allmänt nöje. M:ll Morsiany, som hade titelrollen, utförde den förträffligt både såsom ange och diable. Alskvärd i det förra, och — om ordet tillåtes — örfiltäck i det sednare fallet, förblef hon dock i begge sann och hänförande. Derigenom lyckades hon -ock besegra sin man och tillintetgöra hans beslut om skillnad i äktenskapet. De många unga damer bland den åskådande publiken, som denna afton genom sin närvaro uppmuntrade konstnärinnan, tycktes mycket väl sentera den korrigerade unga hustruns försäkran till sin man att alltid fortfårandeförblifva engeldans le monde, men aldrig mer vara diable å la maison;. Man märkte nemligen, efter det lifliga applåderandet vid ridåns fall, ett stort antal små damers nätta händer och fötter ännu vara i rörelse, ehuru de icke egde tillräcklig styrka för att gifva efterföljd åt deras tydliga önskan att framkalla och ännu en gång se henne, som mot slutet så väl representerat deras ideal åf god och älskvärd maka. — Den sednare Pjesen Ma femme mon parapluie, en 1-aktsvaudeville af Laurencin, förfelade icke heller sitt ändamål att. väcka munterhet och skratt. — Ett fortfarande godt val af pjeser, motsvarande en bildad publiks smak och anspråk,