Aftonbladet – 8 december 1848, sida 1

raseri, om han icke, begagnande sig af snabbheten i sina tjuguåriga ben, hade styrt kosan genom de smala gränderna, hvilkas krökningar voro honom så väl bekanta. Snabbheten och nattens tjocka skugga betryggade hans flykt Hopen skingrade sig, ropande sitt hädelselp och janitseharerna blefvo åter synliga, med flere tunnor vatten för sprutorna, då nu CaraMehemeds hus nedsjunkit ända till grunden. Likväl var Lala-dervisceh ännu ej vid målet af sin hämd. Kastande en slutlig blick af tillfredsställelse på den förstörelse han åstadkommit, var han den siste, som aflägsnade sig från denna förödelsens plats, och tog vägen mot den präktiga Djami, kallad Sulejmannit. Lemnande till venster om sig den kejserliga moskeen, hvars portar voro tillslutna, syntes dervischen betänka sig ett ögonblick, hvarefter han inträdde i ett mindre prunkande monument, hvars allvarsamma och storartade inre tillkännagaf en af nessa turkiska kejsaregrafvar, hvarest de trogna hafva tillträde för att bedja. Det var Sulejman den stores graf. , Sådana grafkapeller finnas till stort antal i Konstantinopel. Väggarne äro invändigt beklädda med rutor af postlin och prydda med gyllene inskriptioner. Öfver sjelfva grafven, der kroppen hvilar, reser sig en katafalk, hvilken man öfverhöljt med dyrbara tyger och kachemir, till hälften uppvecklade och kastade öfver hvarandra, utan all ordning. Hufvudändan, utmärkt af en musslins-turban, är omvecklad med en flik af Kaabas heliga slöja från Mecka. Ett galler, förgyldt,eller inlagdt med perlemor, omgifver sjelfva grafven. Dessa grafpalatser upplysas alla nätter af från hvalfvet nedhängande lampor, hvilkas vård är anförtrodd åt sex väktare, kallade turbedarer. För öfrigt finnas der tio å tolf gubbar med hvita skägg, hvilka hafva till åliggande, att