Saldanha, cch Frontewa hade. kommit i tvist och resignerade båda. Drottningen skalli början hafva gifvit befallning att gripa den förre, hvilket dock af fruktan för oroligheter icke blef af. Saldanha återtog derefter sitt embete. Man talade om att de konstitutionella friheterna skulle suspenderas och i sådant fall torde en insurrektion, värre än den under år 1846, utbryta. SPANIEN. De ministeriella bladen låta förstå att regeringen i throntalet skall kunna underrätta om j. 0 abreras underkastelse. Äfven den officiella organen i detta land, Gacetta, bekräftar nu att berättelserna i engelska och amerikanska blad om underhandlingar rörande Cubas afträdande till Nerdamerika varit osanna. Den kallar dem en orimlig saga. General Narvaez maka har afrest tillsammans med sin mor till Paris. FRANKRIKE. Den 22 Nov. diskuterade nationalförsamlingen lagförslaget, rörande den stora industriexpositionen, hvilken kommer att hållas 1849, och hvarför 600,000 francs beviljades. — Caussiditres memoirer väntas i dessa dagar och tros sprida nytt ljus öfver junihändelserna. I Proudhons Peuple säges att berget och socialisterne äro färdige att förena sig, för att förebygga rojalisternes seger vid presidentvalet. För detta ändamål skulle såväl Ledru Rollin som RBaspail afstå från kandidaturen, och begge dessa partier rösta på Lamennais. En tysk tidning påstår att Dupont (Eure) Marrast, Buchez och 13 andra ledamöter utgått ur institut-klubben, emedan de icke gillade dennas ledares (Lamartine, Gernier Pagåes) fiendtliga ställning emot Cavaignace. Det vigtigaste som hade passerat i Paris före sista postens afgång var början af den väntade debatten den 23 sistlidne, rörande general Cavaignac personligen; men som Parisertidningarne ej gå längre än till den 235 om morgonen, ha vi om denna debatt ej mer än en kort notis i Hamburgertidningarne, från deras korrespondenter, hvilka skrifvit den 25 på eftermiddagen. För att fatta naturen och betydelsen af denna debatt bör äfven nämnas hvad som dagen förut passerade. Jules Favre, en af de ultrademokratiska ledamöterna, steg då upp och gjorde en lång anklagelse emot Cavaignac under framdragande af åtskilliga fakta, som förmenas bevisa, att brochyrer med hans vetskap hade blifvit utspridda öfver landet från regeringens egna byråer, för att verka på vaEn af dessa brochyrer hade till titel: Pretendenterna inför folket, och skall innehålla osmakliga och öfverdrifna loford om generalen samt förtal mot hans medsökande Louis Bonaparte och mot flera ledamöter af nationalförsamlingen. : Författaren var en tjensteman i regeringens kansli. Den andra anklagelsen angick ett plakat med general Cavaignacs bild i träsnitt och flera andra träsnitt rundtomkring, föreställande scener ur hans militärlif, och innehöll en kortbiografi och ett slags proklamation, innehållande, att flera skatter skulle afskaffas om han blefye president. Vidare påstods, att generalens biögrafi blifvit omkringsänd till alla rege-l. menter och föreläst för: soldaterna af underoffi4 cerarne m.m. Inrikesministern Dufaure svarade,l att författaren till den förstnämnda brochyren blifvit afsatt när saken kommit till regeringens kunskap, att åtal blifvit anstäldt mot plakatet med träsnitten, och general Lamori-; ciere försäkrade, att han varit okunnig om biografiens utdelande till regementerna. Ofver-I hufv ud gjorde dessa anklagelser ej mycket intryck på församlingen, hvilken ropade bravo åt inrikesministern och utan vidare omständigheter öfvergick till dagordningen. Vi komma nu till debatten af den 25. Såsom förut är nämndt, hade Lamartine och Marie blifvit återkallade till Paris för detta tillfälle. Redan från tidigt på morgonen denna dag hade en oöfverskådlig mängd nyfikne samlat sig utanför nationalförsamlingens sessionsrum, och kl. 11 voro allX läktarne fullsatta. Talrika grupper omgåfvo palatset. Inga trupper syntes ute, men man viste att de voro till hands i sidobyggnaderne och på de inre gårdarne. Alla de fremmande ministrarne öfvervoro debatten, likasom en mängd politiska och litterära notabiliteter. Hela -staden hade ett mer än vanligt lifligt utseende. Kl. 1 började debatten, hvilken hufvudsakligen hvälfde sig kring junihändelserne och hvarunder man sålunda fick åter höra mycket, som förut blifvit sagdt. Cavaignac angreps förnämligast af Barthelemy S:t Hilaire, förre sekreteraren hos exekutiv-kommittcen. Denne förklarade dock, att han icke stod inågon förbindelse med den mot Cavaignac fiendtliga la Presse, men han ville tala i 1 nämnde kommitts namn. Uti ett omständligt tal tadlade han Cavaignaes förhållande och visade hvartill det ledt. Generalen förevitades overksamhet och, fast i milda ordalag, brist på god vilja; eljest skulle han lätteligen och med ringa krafter kunnat idess början hämma uppNO Cara dat nn mått hada hane AönnAar