Aftonbladet – 4 december 1848, sida 3

hvilken han tillkännagifver sin mening derom, att staden ej har råd at bestå sig gatulyktor. De vigtigaste skälen som anföras för detta påstående hemtas dels från — näringsfriheten (!), som förmenas orsaka, att den ene efter den andre uppsäger burskap (men månne icke and:a komma i stället?) och dels derifrån, att det icke är så säkert om den gamla gråfvan, som nu är en god inkomstkälla, äfven fortfarande kommer att gifva hvad den nu-en kort (månne ej lång, om man räknar från början ?) tid lemnat. Det kan man kalla varsamhet. Te FlR Dito den 29 November. Erkebiskopinnan Wellin bar till Stora Tuna fattige skänkt 3500 rdr bko, som efter föreskrift skola utdelas isynnerhet till hennes mans der istande slägtingar; i öfrigt till and:a välfrejdade fattige personer. (F. T.) Wesleråsd. 20 November. Torgpriser förl. lördag och denna vecka: Hvete 43 å 135 rdr; råg 9: 24 å 9: 36; korn 8: 924 å 9: 24; blandsäd 5ö åå 5: 24; hafra 4 å 4: 24; ärter 19 å 14; potatis 4: 24 å 2 rdr pr tunna. Hö 42 å 46 sk. lisp. Ved 6 å 7 rår stafr., allt rgs. (W. L. T.) . Götheborg den 28 Nov. Kapten Stephensen, skeppet Oceanen, hemma i Arenda!, kommande från Neworleans och destinerad till Götheborg, observerade den 4 Oktober, kl. 4 e. m., på 29. 40 B. och 79 350 L. ett skeppsvrak, som på stumpen af fockmasten (det enda som fanns qvar af hela riggen) hade hissat nödsignal. Kapten Stephensen kryssade sig då upp emot vraket, dit han anlände kl. 7 e. m. utsaite sin storbåt och lyckades att rädda 24 man och ett fruntimmer, hvilka i 6 dagar, utan annan föda än några kokosaötter som uppflutit från ksjutan, uppebållit sig på en liten del af akterskeppet 4 fot öfver vattnet. Kaptens hustru med sit späda barn och tvenne man atbesättningen hade redan omkommit i vågorna. Det förolyckade skeppets namn var Prins Charli, kapten Thomas, kommande från Belize (Honduras) destineradt till hemorten London med last af mabogay, firgträd, indigo, cochenille c. Det hade den 25 Sept. förlorat i en orkan, under hvilken skeppet Oceanen afven höll på att kantra. Anmärkningsvärdt är, att, då det förolyckade skeppet hissade nödsignal till Oceanen, befsnn sig i närheten amerikanska skeppet Galena från NewWyork; till hvilket kapten Stephensen gjorde signal att det skulle komma och biträda honon vid bergandet a! de skeppsbrutne; men utan att gifva ringaste akt härpå fortsatte bemälte skepp sin kurs, lemnande de olycklige åt sitt öde. Kapten Stephenssn satte den 20 dennes, vid Dover, de skeppsbrutne om bord i en engelsk lotsbåt, sedan han trenne dagar förut af skeppet Cornatic, kapt. Devereaux, destineradt frän Neworleans till Liverpoo!, erhål!it någon proviant. Då kapten Stephensen anträffade det örolyckade skeppet, befann sig manskapet i det allrajemmerligaste tillstånd; men innan det lemnade Oceanen, befunno sig alla, utom en enda person, genomkapten Stephens:ns menniskovänliga omvårdnad, vid god helsa. För att, i händelse af en långvarig resa, kunna uppehålla lifvet på så många menniskor, måste kapten Stephensen och hans besättning lefva på förknappade ransoner af så väl proviant som vatten. Hans och hans besittniogs ädla handlingssätt talar för sig sjelf; vi behöfva fördenskull blott helt enkelt omförmäla detsamma. Få nu se hvad vederbörande göra! — D. 29. Af kustsergeanten C. P. Möller, med biträde af kustvakterne C. Christensson, N.L. Björk och C P. Eriksson hat under gårdagen i en öppen bod vid Sandviken å Hisingön påträffats 47 stycken större och mindre packor manufakturvaror, hvilka under beslagsanspråk anhållits. (G. H: o. Sj. T.)