Aftonbladet – 2 december 1848, sida 1

denna punkt. Jag tror nästan att det är i denna hemliga konst som han är professor — ity för honom har tiden i sin flygt stått stilla minst tjugo år. Men nu är han vid slutet af gatan, nu vänder han om och vandrar hemåt. Vi vilja följa honom och studera hans hemlif, innan vi fortsätta alt förtala bonom. Han styr af åt Regeringsgaten, går in i ett stort och vackert hus. Vi följa honom tvenne trappor upp och stå i en tambur, der han varligt sätter ifrån sig sin käpp och hänger sin hatt på en klädhängare. I detta lilla rum finnes, utom klädhängaren, som står midt på golfvet, tvenne stora speglar, tre statyer af färgad lera, en soffa och tvenne bord — hvad kan man mer begära? Der skulle kvappt få rum en käpp till utom egarens. Han inträder nu i ett slags salong, öfverfull af små och stora möbler och saker, samlade från alla verldens auktioner. Större och mindre vaser, med och utan glaskupor, bilder af gips, lera och vax; taflor af kända och okända mästare, med både rimliga och orimliga föremål. Främst deribland Carl Johan. till bäst, och som motstycke professorn sjelf, äfven till häst, i jagtkostym. I ett. hörn syns ett bokskåp, fullt med böcker, och deruppå en samling af allehanda djur: af Papp, öfversådda med stoft; en häst af trä, en dödskalle och en uppstoppad uggla. I motsatta hörnet finns ett slags bord med flera afsatser, hvarpå man ser en mängd snäckor och insekter, flere burkar med ormar och ödlor i spiritus vini; ett strutsägg, en kokosnöt, ett dryckesborn och, som motstycke till ugglan, en uppstoppad 2p?. Här står en Maler Dolorosa i gips, om hvars ena arm en kvippa strumpeband i alla möjliga färger blifvit fästade (trofer från bröllop, der professorn varit marskalk), och på fästet af det värd, som genomträngt bennes bröst; hänger en vissnad lagerkrans, och en servettring broderad med perlor. Der sväfvar en Amor med!