Aftonbladet – 28 november 1848, sida 3

pior af manuskripter, såsom händelsen var med den 27 delar dryga Dionysii Telmahharensis Chronici lib. I, ur en syrisk codex i vatikanska bibliotheket aftryckt genom prof. Tullbergs försorg ). Jag illåter mig ej vidare orda om dessa Orimligheter, hvilkas enda förtjenst är att vara gamla. Sanningen fordrar dock det erkännande, att några af disputationerna voro skrifrie åf tTespondenterna sjelfva och bland dessa flere goda, så t. ex. de prisbelönta. Men af de öfriga fanns en och annan så medelmåttig eller derunder, att man måste förundra sig öfver att sådant kunde vara skrifvet af filosofiemagistrar. Denna akademiska litteratur är till större delen okänd för allmänheten , lKvarföre det vore önskligt, att de stora tidningarne ur Frej, Teproducerade förteckningen deröfver; ty otvifvelaktigt utgör disputationslitteråturen en temligen säker måttstock på universitetets vetenskapliga ståndpunkt. Filosofiska fakulteten, troligen inseende de nämnda origtigheterna äfvensom åtskilliga andra med gradualbetygsräkningen förenade, har, som det säges på prof. Carlssons tillstyrkan, för kommande tider utfästat betyg äfven för disputationerna, hvilka sko!a läggas till de öfriga och ingå vid bestämmandet ef hedersrtummen, — en god förändring, men (vi frukte det) otillräcklig, enär det ej blifvit stadgadt, att kandidaterne sjelfve skola författa afhandlingarne, utan detta lemnats åt deras fria behag, likasom åt professorernes att skrifva i deras ställe. — Med spänd uppmärksamhet förbidar man akademiska konsistorii diskussion och beslut om förslaget till nya konstitutioner, bvilket denna termin tros komma under öfvervägande. Skarp dissensus emotses, . ex. i fråga Om den akademiska jurisdiktionen, vilken flere af brr professorer varmt omhulda och försvara, andre åter anse vara origtig och skadlig. Af serskild tillfredsställelse blifver det att en gång å de akademiska lagarne tryckta och publicerade; ty mirabile dictu lefver man ännu i medlet af 19:de århundradet vid rikets första, universitet i det jufliga predikament att ej känna de lagar, efter vilka man styres. — Komma verkligen en gång nya, tidsenliga stadgar till stånd; kunna sedan stulenterne sig emellan tillvägabringa en verklig förering; och blifver slutligen, enär någon flyttning till wufvudstaden, ehuru önskvärd, knappt lärer vara att woppas, en jernväg inrättad mellan Stockholm och Upsala: — så skulle man möjligen se en för uni versitetet, vetenskaperna och fäderneslandet bättre ramtid småningom dagas och universitetet blifva, vad det borde vara, omnibus undique adspectabilis,. ) — Som prelektionskatalogen för läseåret ängesedan blifvit genom allmänna tidningarne be kantgjord, vill jag blott nämna, att doc. Bergstedt öreläser öfver sanskritspråket och adj. Oldey i stäl et för att gifva enskilda gratialistlektioner, valt det ida bättre sättet att offentligen tolka Shakespeare. Bland de mest besökta föreläsningar äro prof. Carlsons öfver ganda historien, der, i ett extemporeradt ch serdeles ledigt språk, många nya och intresanta upptäckter blifvit meddelade, isynnerhet öfer de indiska och egyptiska folkens fornålder, äfrensom öfver det gamla Grekland. Ett drag af lenne professor föfijenar att serskildt anmärkas, let nemligen att han för ytterligare och lättare hitoriska meddelandens skull hvarje fredagsafton uppåter sitt hem för alla studenter, som vilja besöka ionom, hvilkdt också tacksamt begagnas. — Tillättningen af den lediga historiska professionen vänas med det första. — — Ett litet observandum rån Carolinska akademien, som, då det öfverallt räckt förundran, torde böra omnämnas, ehuru ej geniligen börande hit, är att, då statsrådet Gen ergs filosofiska lärostol i Lund tills vidare står besatt, den under tiden, måhända i åratal, anför: ros åt just den ibland de vid sista ledigheten söande, hvilken af kons; och filosofiska fakulteten, nligt de tryckta protokollen, ansågs såsom den lämpligaste och, efter flere ledamöters åsigt, i veenskepligt afseende ickompetent!! — — ) Att ett sådant verk tryckes, är ganska godt, men dess lämplighet till gradualdisputation torde med skäl kunna b.stridas. ) Zedritz ord i ta!et öfver Konung Oscar I:s kröning. EEE RRENO I TOS