Aftonbladet – 24 november 1848, sida 1

MM och hviskade. några ord till sin följeslagerska, hvarefter båda. betraktade honom. Le Blond såg deras rörelser, men brydde sig ej derom. Då han lemnade kyrkan, märkte han att damerna äfven uppstego för att gå sin väg. Några adelsmän följde dem vördnadsfullt, bjelpte dem upp i en vid kyrkdörren stående präktig vagn uppstego : sjelfve: i. en. annan och foro af. Le Blond slutade af allt detta att:de till. det minsta måste varit: hertiginnor, Men. denna plötsliga; uppenbarelse gjorde ett :djupareintryck på: honom, :derigenom att den ännu en gång framställde: sig för honom. Då: han samrha dag, . för att skingra sina melankoliska tankar, vandrade genom stadens nedre del,öfver stenbryggan som förde öfver Sambre, fick han det infallet att. bestiga slottsberget. . Vid dezs fo! blef. han varse.:de adelsmän han skådat i kyrkan, äfvensom de två vagnarne stodo der väntande. När han. uppstigit ett,stycke, dit der vägen -gör den andra krökningen, mötte han fruntimret. iden gula broderade: slöjan i lifligt samtal med sin vän om utsigtens skönhet; ty På denna punkt har man en högst herrlig anblick af Namur, der det ligger mellan de två bergen och omgifven och genormskuren af Sambre, Maas och den lilla strömmen Bederin. Men fruntimmer borde då de gå utföre taga sig till vara att ej hålla några alltför lifliga samtal eller råka i alltför häftig bänryckning öfver utsigten.. Ett falskt steg är lätt gjordt, äfven om der:ej finnes någon snö attigöra det slipprigt.; -Härpå gaf det beslöjade fruntimret ett träffande exempel — hon föll med:ett häftigt anskri.; Le Blond skyndade fram till hennes bistånd och uppreste: hende artigt. Hon tackade honom och emottog den: arm han erbjöd henne, och. söm hennes: fot blifvit obetydligt rickad, istadnade -hon esomoftast under nedsången för alt hvila, Hon gjorde den artige Le Blond många frågor, och då hon ibland anat erfor att han handlade med spetsar, utryckte hon sin önskan att köpa, nämnde det