Aftonbladet – 23 november 1848, sida 2

gamla Hedda, som kom för aw kläda af mig, I och hörde äfven af hennes annars föga vältaliga läppar, ett klingande lof öfver detta i hennes tycke verkliga paradis. Solen strålade vänligt in emellan de fördragna gardinerne och öfverbevisade mig vid min första blick, att min dröm, den dröm jag önskat mig, var sanning. Jag skyndade upp till fönstret och drog undan gardinen. Nedanför på den brokiga terrassen med blommor, som på denna sida slöt sig tätt till boningshuset, S58 jag min värdinna redan sysselsatt. Hon lutade sig ned och band varligt upp några stora iöfkojor. Jag räckte mig utom fönstret och helsade henne med ett sakta god morgon. Hon 328 upp och frågade hur jag sofvit. Inom ett per minuter var jag nere vid hennes sida. Vi resonerade grundligt i blomsterkulturen, och jag tog kännedom om hvarje blomsterstånds historix och härkomst. Sedan vi hjelpts åt att afhjelpa några brister här och der ibland dem, följdes vi åt till den löfsal, som jag sett vid min första ankomst. På en hvit fin duk, väntade oss vårt kaffe och vi slogo oss ned dervid i det aldra bästa lynne. Mins du Mathilda,, sade min vän skrattande, när vi trakterade tiggargubben med bonnes rågkaffe och hon kom in i detsamma, Jag ser ännu hennes min när gubben, vid den långa lexa vi fingo, till vårt urskuldande förklarade, att ,det var jogen bit för godt åt honom.