OTIRUNGISE datte — 2 23 REFORMVÄNNERNAS SÄLLSKAPS FJOR3 TONDE SAMMANKOMST egde rum i de la Croix lokal sistl. onsdagsafton kl. 6. Ordförande var hr professor Bergfalk. Af bestyrelsens öfriga ledamöter voro närvarande: Hrr expeditionssekreteraren Richert, hofrättsrådet Pfeffer, kaptenerne Stjernsvärd och Westfält, hofpredikanten Wenström; öfverstelöjtnanten G. Hjerta och boktryckaren L. Hjerta. Två af hr Gustaf Hjerta vid sällskapets tolfte möte väckta, och af så väl den förra, som den nuvarande bestyrelsen tillstyrkta motioner, nemligen: 2. Sällskapets bestyrelse omväljes till en tredjedel hvarje qvartal; afgående ledamot kan åter inväljas. Nuvarande ledamöter utgå, efter lottning; :och 2. Bestyrelsen bemyndigas att kalla en sekreterare, som biträder vid korrespondens, bokföring, m. m., som erhåller arfvode, och för hvilken bestyrel:sen föreslår en instruktion, föredrogos och biföllos, sedan ett af grossbandlaren Winqvist väckt förslag, att bestyrelsen först skulle göra hemställan om någon af sällskapets ledamöter ville åtaga sig sekreterareskapet utan arfvode, blifvit af motionären återtaget, till följe af br L. J. Hjertas dervid gjorda anmärkningar, och ett af hr majoren Öbman väckt -amendement,att hr Winqvists förslag skulle blifva ett vilkorligt tillägg till hr G. Hjertas motion, bli!vit förkastadt. Ordföranden uppläste derefter den motion, för :hvars diskuterande sällskapet var sammankalladt, så lydande: Då ledamöterna af detta sällskap genom sitt inträde deri ådagalagt sin öfvertygelse, att en skyndsam reform i nationens representation utgör elt hufvuävilkor för åstadkommande af den, isynnerhet under nuvarande förhållanden, nödiga enhet och kraft i utvecklingen af vårt sambällslif; och då den nyligen afslutade riksdagens gång, framför allt under den sednaste tiden, synes väl egnad att stadga en allmän öfvertygelse om nödvändigheten af allvarliga bemödanden att på laglig väg tillvägabringa en snar lösning af denna nationens vigtigaste fråga, bar Bestyrelsen velat till sällskapets öfverläggning framställa 4:0 om ej sällskapet anser ändamålsenligt och nödigt, att genom dess försorg en underdånig petition till Konungen ingifves om Riksens Ständers sammankallande t!l urtima riksdag så fort som möjligt, för att påskynda representationsfrågans afgörande; och . 2:o0 om ej sällskepet finner lämpligt att uppmana samtlige reformsällskap i landsorten att ofördröjligen sammanträda, för att taga samma ämne i öfvervägande, och, så framt de dela detta sällskaps åsigt, med dess bemödanden förena sina. och ansåg att första punkten borde först föredragas. Då, efter det ordföranden uppläst ofvanstående 1:sta propositionen, icke någon anmälde sig at! deröfver tala, yttrade hr häradshöfding Henschen, att, säkerligen inom bestyrelsen föregått sakrika och upplysande diskussioner, innan bestyrelsen beglöt till sällskapet öfverlemna ifrågavarande proposition,Isamt troligen ingen af sällskapets ledamöter, utan att känna propositionens syfte och -motiverna dertill, närmare än hvad som blifvit bekant genom den af ordföranden upplästa inledning kunde i beslut -öfver densamma deltaga. Hr H. hemställde, huruvida icke någon af bestyrelsens medlemmar, helst den, som väckt frågan, behagade meddela sällskapet de hufvudskäl, som föranledt bestyrelsen dels att framställa denna proposition, dels ock göra den i så allmänna ordalag, att man icke kunde finna, huruvida bestyrelsen väntade eller önskade, att konungens nu hvilande förslag till nationalrepresentationevs förändring skulle antagas eller förkastas. Ordföranden svarade, att bestyrelsen hade fram ställt frågan försatt få veta hvad sällskapet tänkte om saken, innan den sjelf uttalade sin mening. Bestyrelsen hade trott motiverna till framställningen vara förklarade af de närvarande omständigheterna; men om den blefve interpellerad, så måste den naturligtvis svara. Hr Henschen hade rätt deruti att öfverläggningar om saken egt rum inom sällskapet. S Hr sekreteraren Hedlund trodde det vara nödigt att få veta bestyrelsens afsigter; men då dessa icke blifvit uppgifna, syntes det lämpligt att någon af sällskapet framkallade dem genom att antingen göra opposition met det väckta förslaget eller förorda det. Sjelf hörde tal. till oppositionen. I hans tanka borde det först afgöras, om man ville hafva det hvilande representationsförslaget antaget eller förkastadt, och det syntes honom såsom styrelsen skulle vilja hafva detta fram. Men om detta kunde lyckas, vore ovisst. Närvarande tidpunkt vore den mest olämpliga att arbeta för erhållandet af en ur: tima riksdag, då just frukterna af den Dyss slutade visa sig, på debetsedlarne, om än ingen annorstär des, (Skratt:) I tålarens tanka borde reformsällskaperna blott diskutera om representationens bildning och derigenom hålla frågan öppen samt under tiden motarbeta det kungliga förslaget, så att om ett eller. halft annat år en allmän opinion emot detsamma vore utbildad och landet ej längre gillade ett dagtipgande med principen af rätt och orätt. Att arbeta för en urtima riksdag vore således orätt, emedan detta mål vore omöjligt att ernå, samt origtigt och oförnuftigt, om meningen vore att genomdrifva det bvilande representationsförslaget. Hr kapten Löwenström instämde med hr Hedlund. Ordföranden förklarade, att framställningen angående urtima riksdag icke vore gjord i afsigt att verka för det kungliga representstionsförslagets gCenomdårifvande, hyarom inga diskussioner hållits inom bestyrelsen, som deremot enhälligt ansett en urtima riksdag nödig. Herr GQuotnf Horta förmadada att ingen kunde