Tag 9 ST ST s ata Ar tb att A og Lå vd 2 uppoffringar, som behöfdes. ) Hrv Andre, Marius. Mine herrar! StyrelIsen bör icke låta arbetet förordnas och föreskrifvas såsom en rättighet ; den skulle då utsätta sig för otaliga faror. (Lifligt bifall från högra sidan.) Om rättigheten till arbete vorel medgifven i grundlagen, skulle hvarje arbetare, som har sysselsättning, vid första förevändning lemna sin verkstad, och alla skulle strömmal Jtll hufvudstaden eller de andra stora industri-städerna, hvilka redan äro öfverfyllda med arbetare. Om en arbetare är missnöjd med Isin husbonde, medeller utan skäl, nåväl, tän-l! Iker han: jag går att söka mig arbete annor-! städes; staten är skyldig att ovilkorligen försel mig dermedp; Jag vill omnämna för er en tilldrsgelse, hvarom jag personligen eger kännedom. En fabriksföreståndare i Paris sysselsatte 80 arbeItare, hvilka förtjente 3 francs 50 centimer eller 4 franes om dagen; alla eller nästan alla bafva begifvit sig. till nationalverkstäderna ; och hvarföre? Jo, för att der förtjena endast en tredjedel af. hvad de förut förtjenade. : Hälften åtminstone skrämdes dertill.. Men det står alltid fast, att af 80 arbetare återstodo endast 8 uti verkstaden, och dessa hafva nödgats instänga sig, för att slippa obehag af sina fordna kamrater. Försynen, mine herrar! bar velat genom nödvändigheten förmå oss till verksamhet och arbete (Bravo! Bravol). Det är nödvändigheten, som skapararbetaren, liksom det är arbetarens goda uppförande som gör, att han lyckas. (Nytt bifall.) Om jag uttalar mig emot rättigheten till arbete, så är det endast af klokhet och icke derföre, att arbetarne sakna mina sympathier. Jag. tror mig tala å fleres bland arbetarne vägnar, ty majoriteten: af dem, som hafva sändt mig hit, tänka lika med mig. (Ganska bra! Mycket bra!) : Naturen har nedlagt i fadrens bröst: kärlek till sitt barn. Om denna öma känsla icke kan förefinnas i samma grad hos husbonden för arbetaren, så får det egna intresset fylla den. Det är intresset, -som uppmanar mästaren -till ett menskligt och vist uppförande. :Hela verlden -vet -huru stor åtskilnad det är emellän ett arbete, som blifvit gjordt af de arbetare, hvilka hafva en god husbonde, och det, som är gjordt af dem, hvilka hafva att beklaga sig öfver husbonden. Hvad solägeriheternavaf rättigheten till arbete vidkommer;, så är det tillräckligt för mig att påminna eder, att första gången, som man här talte om nationalverkstädernas belägenhet, antalet af de arbetare, som der fått tillträde, förklarades vara 50,000 ; någon tid derefter sade man, att det:varo70;000; änna längre fram; 1415,000; dömen, efter detta tilltägande, huärudant förhållandet :skulle blifva, om, i stället för att gifva bistånd åt dem, som verkligen hafva behof deraf, man gåfve det såsom en rättighet åt alla dem, som fordra det. Om jag vore föreståndare för en verkstad eller fabriksegare, skulle jag anföra samma skäl, som nu, men j skullen måhända tro, att mina ord härrörde från egennytta. Jag är icke bus-11 bonde, jag är en simpel arbetare, (Mycket bra! mycket bra!) Jag är öfvertygad att hvarje arbetare skall erhålla arbete om han är flitig och redlig. . Jag har aldrig sett att arbete felats någon arbetare, då han varit arbetsam, färståndigg och ärlig. (Mycket bra! mycket bra!) Jaglo röstar för att rättigheten till arbete icke börld inrymmas uti konstitutionen, (Talrika bifallstecken.) g Hr Pelletier. Äfven jag är arbetare, menlo det-är mig omöjligt att erkänna riktigheten afls hvad .man nyss sagt. Jag kan intyga, genomle milt eget exempel, huru svärt det har varit!q att finna arbete, ehuru jag har haft god vilja,v ty jag har ej försummat något af bvad somlE erbjudits mig, och under 42 års tid har jagv varit i Paris och haft alt bekämpa de störstald svårigheter. Jag har varit ömsom lärftskram-s handlare; slagtare, vinhändlare, kock... (Bullersamma: afbrott, under hvilka slutet af detta sakregister gick förloradt för. referenterne). En syster skickade mig emellanåt ett parllt lakan och något mynt. Men innan jag fann arbete, nödgades : jag sälja: mina lakan, mina lm böcker, min garderob och alla mina tillhörigeter. : Man må icke säga, att jag, icke villelst irbeta, ty såsom jag mnyss sade, jag skydde cke något slags sysselsättning. Ja, hvad manlge 1yss har sagt kan vara sannt hvad angår några ki irbetare, men icke i afseende på alla. te En röst. Det är icke sannt i afseende pålor le dåliga arbetarne. sv Hr: Corbon får ordet. Han förklarar sigde ilja förkasta paragrafet om rättigheten till arete. ; Rättigheten still arbete kan icke ega rum nnats än i Egypten, hvarest alla MehemedVisvuändersåter arbeta: för dennes räkning, Uti letta land kan mansi sjelfva verket säga, att Vehemed-Ali, såsom högsta styresman för sjelfa produktionen, är skyldig att gifva arbete åt lla sina -undersåtare; men detta är också det bsoluta enväldet, ja kommunismen! Ty denna örutan kan det icke finnas någon annan rätt ill arbete, än den som finnes upptagen i 43:de rtikeln af konstitutionen. Denna artikel är illräcklig.Den är fullt ut tillräcklig, för att ippmuntra och bjelpa associationsandan. Talaren framställer här iakttagelser, i afsende på det sätt, på hvilket han tror, att alla nedborgare kunna komma till en yiss förmöenhet. Slutligen förklarar han i kommissioens namn, att paragrafen om rättigheten till rbete icke kan intagas uti inledningen; att, AT os ena ÖNA VRT RN Let I FREE I I FOSS: PICS