BLANDADE ÄMNEN: Se DROTTNING VICTORIA OCH HENNES GEMÅL, KÄRANDE VID DOMSTOL. Läsaren torde påminna sig, hvad som för en tid sedan berättades, att drottningen af England och prins Albert sysselsätta sig med att rita och etsa, och att de hafva gjort en vacker samling af egna arbeten i denna väg. Arftryck af dessa etsningar hafva blifvit bortstulna ur det kungliga slottet, och en förläggare annonserade att han ämnade utgifva dem, tillika med en beskrifvande katalog. I anledning deraf har prins Albert, å egna och drotiningens vägnar, till the Court of Chancery ingifvit ett käromål, hvari han uppgifver sig såsom Albert, prins af Sacbsen Coburg Gotha, gemål till hennes majestät drottningen, hvarefter;han aflägger ed och säger: Att han har genomsett en bok med titel: Beskrifvande katalog öfver kungliga Victoriaoch Alberts-galleriet af etsningar. Ått deruti finnas sådana etsningar, gjorda af hennes majestät och honom, såsom i boken är uppgifvet; att de gjorts för H. M:s och hans enskilda bruk, men icke för att offentliggöras. Att de hade en egen press, i hvilken de stundom gjort afdrag af etsningarne, och att plåtarne varit och äro under H. M:s lås för att förekomma deras allmängörande; men att aftryck lemnats i några af deras enskilda rum, men endast der. Att bland dessa etsningar finnas åtskilliga familjeporträtter och etsningar efter gamla och sällsynta gravyrer i H. M:s ägo, samt flera efter originalteckniogar, såsom i katalogen nämnes, och att bland dessa äro porträtter af den kungliga prinsessan och scener ur den kungliga barnkammaren. Ått ehuru några sådana etsningar någon gång, dock mycket sällan, gifvits åt H. M:s personliga vänner, säger käranden, bestämdt hvad honem sjelf rörer och efter hans fulla öfvertygelse hvad H: M. beträffar, att likväl ingen sådan samling, som den till exposition annonserade, bortgifvits af dem eller med deras tillåtelse. Att ingen sådan samling kan hafva blifvit gjord, annat än genom aftryck, som erhållits svekfullt och orättmätigt, samt att expositionen af förenämnde etsningar, på hvad sätt de än erhållits, sker utan H. M:s och kärandens begifvande samt mot deras önskan., Rätten har förbjudit förläggaren att vidtaga några ytterligare åtgärder för sitt ändamål. TI juridiskt afseende är frågan ny; något mål angående stöld af ritningar, ämnade till enskildt bruk, har aldrig förevarit. Det som till sin beskaffenhet har närmaste likhet dermed, är att en förläggare stämdes för att hindra honom från att trycka archidiaconen Paleys predikningar efter ett stulet manuskript. — Orientaliska sällskapet i Paris har fått del af den märkvärdiga upptäckten, att i Sudan, åt sidan af Abyssinien, bor en menniskostam, som i afseeude på kroppsbildningen utgör en mellanlänk emellan menniska och apa. Den utmärker sig genom en tre till fyra tums förlängning af ryggraden — alltså ett slags svans; den har långa och högt upp sittande öron, låg panna, köttiga vador och långa hängande armar. Håret är rakt och icke krusigt, som hos andra afrikanska stammar. Hyglan är stammens namn, och att den tillhör menniskoslägtet bevisas af dess språk; många hyglaner lära sig arabiska. — MÄRKVÄRDIGT TESTAMENTE. En engelsman, Telluson, gjorde ett testamente af sin förmögenhet, hvilken i 150 år skulle hvila, och ränta läggas till ränta. Efter de 150 årens förlopp, som komme att inträffa år 4848, således detta år, skulle den då existerande yngste Telluson erhålla hela förmögenheten. — År 1828 lefde en Telluson vwvid 40 års ålder, hvilken egåe ganska litet: han hade en son som då var 8 år, en bygglig gosse; om han nu lefver, så erhåller han vid 28 års ålder en frömögenhet af 44 millioner pund sterling eller 144 mlilioper svsnskt banko.