Aftonbladet – 15 november 1848, sida 1

SPAGNOLETTOS DOTTER? KONSTNÄRS-NOVELL. Den gamle hade knappast aflägsnat sig ur rummet, förr än Velasquez vänligt men al!lvarligt fattade Rosas hand. aSennora,, sade han, tyck ej illa vara; om jag kanske vidrör ert hjerta smärtsamt, sker sådant endast för ert väl och er frid. Jag kommer att göra er några frågor, som Jag ber Sr så öppet och samveisgrannt besvara, som om det skedde i biktstolen. På det ni ej må anse det besynnerligt, att jag, en fremling, anser mig berättigad dertill, så säger jag er: jag gör det i hans majestäts och konungens namn.y För Guds skull: hvad skall detta betyda? Hvad har jag gjort ?p )Visst ingenting orätt, derom är jag i förväg öfvertygad ; lugna ern, sade Velasquez, förande flickan, som blef dödsblek och började darra, till en stol. Framför allt, fortfor han, efter att hafva låtit henne återhemta sig en stund, ,känner ni, sennora, denne Juan de Armillos verkliga namn ?) Jag känner honom blott under detta namn, och han sade sig vara en handsekreter hos Prinsen, Först dagen före sin afresa upptäckte han att han bedragit oss i detta hänseende, utan att likväl tillägga något vidare, än att han var en man af rangp, tillade Rosa, ännu något ängslig. Har han lofvat er äktenskap ? frågade VeSquez med allvar. Visst iekelp återtog Rosa ifrigt. Han sade väl, då min far uppläckte vårt förbållande, ) Se A. B. 34 260-963.