Aftonbladet – 14 november 1848, sida 3

zz (Insändt.) En vigtig sak. Den uppmärksamme betraktaren har beklagpligtvis skäl att antaga, att den ohyggliga last, som kallas Onani eller Sjelfbefläckelse, ej är obetydligt spridd bland barn i allmänhet, och i synnerhet bland dem som besöka skolor. Bland de förnämsta skälen att den ej aftsgit, sedan man först började gifva akt på den, är, som vi tro, att, utom läkare, få, t. o. m. bland föräldrar ochuppfostrare, fästat någon närmare uppmärksamhet på huru vidt den är spridd och huru man bäst kan förekomma den. ; Många troatt intet är att;befara, blott en sedlig och kärleksfull anda råder inom familjen, blott barnens bjertanj äro oskyldiga. Denna kärleksfullhet är visserligen alldeles nödvändig i detta som i andra fall, men man bör ej anse den ensamt tillräcklig i detta. Man bör äfven i fysiskt afseende iakttaga allt som kan tjena för ändamålet (passande kläder, sängkläder och lefnadssätt i allmänhet), hvarom man bör läsa läkareböcker (Hartman, Wistrand, m, fl... Men äfven detta gör stundom ej. tillfyllest; ty, oaktadt den fysiska behandlingen förekommit. det otidiga uppvaknandet af driften, oaktadt genom den välgörande föräldrakärleken barnen fått kärlek för det goda, kuhna de ändock falla i den förskräckliga lasten, emedan barn både i detta och i andra fall ej alltid kunna veta .hvyad som är rätt och orätt (man vet att annars oskyldiga barn-visat böjelse för attstjäla, emedan de ej blifvit varnade derför), då den känsla i det inre, som visserligen alltid motstår det onda, hos dem ej är utvecklad öcK defföre lättlär förvirrad och ofta ej rätt förstådd. Det är derföre ofta nödvändigt att särskildt varna dem för saker, i hvilka de ej kunna se något ondt. I de flesta fall undervisas också barnen om hvad som är rätt öch orätt, så att de ej af okunnighet bindras att göra det goda, om de vilja det; men på deöt fall vi här. Omtala har man hittills alltför litet fästat sin uppmärksamhet; så mycket oriktigare, som, vid ändra fel som ske af okunnighet, ätergång oftast är möjlig, sedan man vid mera utveckladt förnuft blifvit upplyst derom, då det deremot vid detta ofta är för sent, ja, föräldrar ofta hafva nära nog blott en slump att tacka, om ej deras barn blifvit förderfvade.. Den som-betänker det förfärliga häri, skall visserligen ej ånse det öfverflödigt, aw vi med dessa rader velat lägga föräldrar, uppfostrare öch alla dem; som eljest kunna verka något godt detta afseende, på det allvarligaste på. bjertat, att så väl genom det välgörande inflytandet af en-kärleksfull anda inom familjen, som genom riktig fysisk behandling från barndomen och genom särskilda varningar, söka förekomma. en last, som har så förfärliga följder. Man bör noga iakttaga att de barn, som ännu ej hunnit den ålder, det förstånd och den kraft, altzde kunna. besegra en frestelse i detta afseende, böra darnds på pas: sande indirekt sätt, på det man ej, just genom en direkt varning, må uppväcka begäret som:slumrade, eller äningar . om saker, som barnen diltills ej kännt och ännu ej borde känna; hvarföre. den twndirekta varningenr (se I istrand) är bäst; så länge hon gör tillfyllest. STutligen Hör man ihågkomma, att själens moraliska utbildning är det. vigtigaste, .ochatt kroppslig återhållsamhet t enar till föga, om själen rikläs på orena föremål; ja, enligt Hufeland, är detta ännu vida skåd ligare, än den kroppsliga wutsväfningen IFörst när ej en tanke på ett orent föremål tillåtes, kan man hoppas ett slut på denna löst. Ei såsbn renhet är svår, men också, huru skön! — Till Redaktionen af Aftonbladet! Anbålles att för det allmänna bästa nedanstående uppssts måtte blifva uti Tit tidning intogen: Insändaten, som dels a? egen erfarenhet under pastoralvårds bandhafvsnde och dels gerom berättelser uti allmänna ticningarne kommit till känne dom om att prestbetyg icko så sällan förfalskas hvaraf naturligtvis ce stlörstå oredor och betänkli gaste förhållanden kunna uppkomma, har täckt på åtskilliga medel tll förekommande a! slit fö:falskning, och snscr ändetålsenligsst vera, ätt en för: ordning utfärdades, som stadgade: 4:20 All prest