Aftonbladet – 14 november 1848, sida 1

AV Vt HH lar i tre åtskilliga maner, och honom lyckas äfvenså låga komiska scener, som de högt poetiska. — Föreställer han gyckelmakare och tiggare, så väljer han det maner, som jag kallar det kalla; målar han helgon och inspirerade, så väljer han det varma; vid bebådelser och himmelsfärder, det laftiga. Hm! Er Murillo är ju mästare i tusen konster,, sade Ribera, litet misstänksamt seende på den talande. Men, sennor, bvem äv då den mästare, som uppfostrat detta vidunder ? Mästaren? Åh, med honom är det visst icke så mycket bevändt, sade fremliogen leende. bEfterverlden skall glömma hans namu för lärJungens. — det är jag sjelf. Nil utropade Ribera med förundrad ton. Sade ni icke att ni var hofmarskalk hos konungen ?, Jag sade intet annat än sanningen,, återtog den förre, vänligt leende. Är det då något så besynnerligt, om konst och ravg förenas ?, Ja, sennor; något förbannadt besynnerligtp, sade Ribera i sin vanliga bittra ton. Antinsen är det då ej stort värdt med det ena eller det -andra.n . Ni kunde i de flesta fall väl ha rätt deråtin, sade den fremmande lugnt och med okonstad värdighet; men), tillade han, tiltände ut senom fönstret,. der komnmer vännen, som 22 väntar på. Jag skall visa er några små nålningar, och deribland tre af Murillo. Ni nå sedan sjelf döma., örren öppnade sig, och en man med en vanligt stor portfölj inträdde, Den inkomne ar en mulatt, som det krusiga håret och de jocka Jäpparne utvisade. pUrsäkta, ers nåd,, sade den fremmande, men jag kunde ej strax få rätt på signor Rigras hus. Denne är också målare, och hans namn kall ni få veta, så spart ni sett någon liten nålning af hans handp, sade den förre skämande, — Man måste gå försigtigt tillväga med . SrR LR SM LL NART NERE NNE RAA