Aftonbladet – 13 november 1848, sida 1

-Ide utbredde sina kolonner nordvest och vester .Jom staden, så att Windisch-Grätz den 23 hade -Isitt högqvarter i Schönbrunn, der ban rådIplägade med Auersperg och Jellachich. Samma dag slog en wallachisk truppafdelning läger vid ;Siässenbrunn, öster från Florisdorf, vid nord) banan, och utbredde sig söderut, för att på -denna sidan af Donau afskära tillförsel till staaden, medan de trenne förenade armeerne trängde allt närmare inpå Wien och på detta sätt verkställde en fullkomlig cernering, sedan en Idel af Jellachichs kroatkår slagit läger i Prater, ett lustställe i Leopoldstadt, som läsaren finner straxt invid staden på östra sidan. Emedlertid hade ungrarne skyndat till stadens undsättning, dels sjöledes från Pressburg, dels landvägen till Fischament, der deras hufvudstyrka hade slagit läger, bvaremot avantgardet framträngt till Schwechat, hvilka båda orter igenfinnas helt nära Donau, sydost från staden. Sedan det wallachiska och mähriska artilleriet skjutit i sank det första ungerska ångfartyget, som med 500 magyarer gick strömmen uppföre, gjordes ej mera något försök att På denna väg komma staden till hjelp. Trupperna landsattes på åtskilliga ställen och skyndade att stöta till den ungerska armeen vid Fischsment. Sedan föreningen försiggått, framryckte ungrarne i full slagtordning emot Windisch-Grätz högra och Jellachichs venstra flyglar. De kejserligas styrka utgjordes nu af 66 bataljoner infanteri om 1200 man hvardera, eller 79,200 man; 5 regementen kavalleri och 220 kanoner. Windisch-Grätz agerade isynnerhet med sitt utmärkta artilleri emot de angripande ungrarne, hvilka, oaktadt de slogos med lejonmod, ej kunde hålla stånd mot denna i antal öfverlägsna truppmassa, utan blefva med stor förlust slagna på flykten. Messenbauser gjorde liktidigt ett utfall från staden, men äfven denna tappra hop, som kämpade för friheten med brinnande Bat till folkets förtryckare, nödgades, efter flere timmars blodig slagtning, draga sig tillbaka inom stadens murar. Sedan man sålunda blifvit qvitt ungrarne rustade man sig på allvar att taga staden, hvilset, så vidt af sista posten kunde inhemtas, sick för sig den 34 Okt. och 4 Nov., då de ejserliga intågade i staden. Ännu kan måvända Wiens öde ändras om hela landstormen eser sig. I Marschfeld,som läsaren igenfioner ångs östra Donaustranden, lär en hotande jäsning äga rum och från alla Provinser låter stämningen missgynnande för reaktionens plaer. Nästa post skall måhända sprida ljus väröfver, och väntas derföre med dubbelt ineresse.