Aftonbladet – 10 november 1848, sida 3

Article Image
församlingen hade med mycket stor majoritet antagit en address till konungen, att icke åt grefve Brandenburg gifva detta uppdrag. Konungen besvarade ej straxt adressen, af skäl, att ingen ministår var tillstädes. Oroligheter före-lapo nu i hufvudstaden. I nationalförsamlin-gen uppstod stor förvirring. Venstern stannade qvar i församlingssalen till sent in på natten den 2 November. Högern hade lemnat salen, för att göra församlingsbeslut omöjliga på grund af otillräckligt antal närvarande ledamöter, och att hindra riksdagen förklara sig permanent. Man väntar således inom kort märkvärdiga händelser i Berlin, så mycket mer, som ministrarne före deras afgång i ett plakat förklarat, att, om de under föregående dagar timade uppträden förnyade sig, militären skulle begagnas till deras dämpande. Närmare detaljer i morgon. KRIGSTEATERN I ÖSTERRIKE. Från Wien erfar man, att staden skall hafva kapitulerat om eftermiddagen kl. Y,5 den 34 Oktober, således ett helt dygn sednare än den i måndags omnämnda telegrafdepeschen till Prag, samt mer än) tvenne dygn sednare än den i Hannoversche Zeitung meddelade notisens datum, hvaraf således bekräftas, att vårt tvifvelsmål om dessa notisers trovärdighet var väl grundadt. Det heter nu, att WindischGrätz lyckats intränga i staden, sedan den ungerska armeen den 30 blifvit slagen med stor förlust,samt, efter en häftig kanonad den 34, tvenne breschber blifvit skjutne på stadsmuren. Aulan gaf sig först påföljande dagen den 4 Nor., hvarefter en allmän afväpning ägde rum. Fursten bar sjelf afrest till Olmitz för att rådpläga med kejsaren, hvilken troddes komma att oförtöfvadt afresa till Prag. Den ungerska armeen säges hafva retirerat öfver Schwadorff till: Bruck. Vi hinna i dag blott meddela följande detaljer : Enligt en skrifvelse från Prerau, daterad den 2 Nov. kl. 3 om morgonen, bekräftas underrättelsen att Wien kapitulerat och att furst Windisch-Grätz stod på Stefansplatsen. Studenterna hafva kastat sig in i Aula, för att försvara sig till sista man eller spränga helabyggnaden i luften. Alla hus, hvarifrån skott lossades på trupperna, blefvo stormade ochplundrade. Sedan förstäderna blifvit tagna, skall en strid uppstått uti den inre staden mellan garderna, af hvilka en del ville kapitulera och en del försvara sig -till det yttersta. Efter en annan version skulle en del af akademiska legionen, samt arbetarne och de till folket öfvergångna soldaterne, hvilka sistnämnda ej hade någon amnesti att hoppas, inneslutit sig uti den befästade positionen vid Belvedere och Schwarzenbergska trädgården, som de ämna försvara med lif och blod. z En korrespondens direkte från Wien till ett Berliaerblad meddelar följande: Den 4 November om eftermiddagen har Wien blifvit fullkomligt: besatt af de kejserliga trupperna, Den 30 -hade underhandlingar börjats; men då ungrarnes ankomst tillkännagafs från Stefantornet, upplågade striden ånyo. Afväpningen hade: börjats i Leopoldsstadt och hvita fanor voro upphissade; dessa förbytte man mot röda och en liflig eld öppnades uti Wieden och Mariabilf samt Schottenfeld. Klockan 9 om morgonen den 34 kungjorde Windisch-Grätz genom ett plakat, alt ungrarna, 21,000 man starka, blifvit slagne vid Schwechat och att furst Lichtenstein med 10;500 man förföljde deras flyende arme; — Klockan 42 samma dag började åter elden från det röda batteriet. — Striden liknade ännu blott en skärmytsling. Kl. 3 började en fruktansvärd kanonad, isynnerhet i Mariahilf och Schattenfeld. Den tystnade då det hette: att lilien blifvit tagen. Nu ilade nationalgarde: emot kl. 4 till försvar uti bastionerna, hvarefter det blef lugnt till kl. 6. Då syntesoförmodadt det kejserliga palatset stå i lågor, utan att man kände anledningen till elden. . Farst Kolowrats hus och Kapusinerkyrkan äro förstörde genom bomber. Nio kompanier nationalgarde släckte elden i palatset. Omkring kl. 4 om natten sprängdes Burgthor genom några kanonskott och trupperna inträngde oförmodadt i staden, utan att någon större drabbning föregick. Kroaterna stodo vid grafvarne. Då man i går bittida i Leopoldstadt ej visste något om denna stadens besättning af de kej: serliga, väntade man stridens utbrytande i Wiedeu. Men mellan 10 och 44 inryckte trupperna stora massor utan att något vidare försvar igde rum. Ryktet att legionen med 10,000: nan ännu försvarade universitetet, bekräftar sig j. General Bem skall vara fången. Dessa underrättelser motsägas dock af fölande notiser från Ratibor och Breslau: Uti Börsenhalle meddelas en korrespondens rån Ratibor af den 4 November, hvaruti det eter, all Wien då ännu icke gifvit sig, tan att galustriden på nytt börjat. Augntinerkyrkan skall vara nedskjuten och det kejz erliga palatset stå i brand. Den af furst Winisch-Grätz afsände telegrafdepesch af den 30 kall blott vara en krigslist, emedan den blifit utbasunad i alla de trakter, der man frukade landstormens uppbådande, för att genom enna falska underrättelse förekomma ett för e kejserliga så färligt steg. Från Breslau skrifves om aftonen den 9 (Ovember kl. 40, att en samma afton från tänvn anländ resande berättat; att Wien icke ore intaget, hvarefter Breslau Zeitungs redakon tillägger, alt man ännu svä ; EE. 268 dn äfvade i stor

10 november 1848, sida 3

Thumbnail