Aftonbladet – 6 november 1848, sida 1

H x SMAÅSAKER) AF N. Andtligen var dock fredagen kommen. Fri Christina hade knapt sofvit en blund hela nat ten. Hon och gamla Eva sprungo ut och in och Korin fick vara med som bandtlangare Säckar och korgar stodo om hvarandra på golfvet, blånor och papper lågo på alla stolai och bord. Herre min Gud, Eva! Huru kan du, som är en så gammal menniska, och som varit j mitt hus i hela tjugu åren, vara så tanklös och lägga två tunga ostar ofvanpå alla äggen, det tjenar visst till att bädda in dem i blånor när de sedan läggas i press. Käraste fru,, stammade den bestörta gum man, som stod midt på golfvet med en papperspåse i ena handen och ett par slagtsde ankor i den andra. Har jag kunnat gjort något sådant?n Joo menn, sade fru Christina strängt i det hon lyftade upp ostarna, Des syn, som här mötte brottslingens ögon, skakade papperspåsen ur hennes darrande hand, och en ström af bruna bönor svämmade kring hennes fötter.j Milde Gudp, hviskade hon tillintetgjord, och slog sakta ned med ankorna öfver förödelsen. Jag tror du mistat förståndet, menniskep, sade fru Christina, som icke, trots sin förtret, kunde tillbakabslla ett skrot. Wom hit Karin, och. hjelp oss att plocka upp bönornam Karin, som var sysselsatt att plocka upp sina kläder ur lådor och skrin, skrattade äfven vid anblicken af gamla Evas förtviflan. Och bör nu på mig väln, sade frun sedap ——— Se A,B. MM 252, 255 och 257. NTE NARTOR EET ER missen,