Aftonbladet – 4 november 1848, sida 1

från hem och hus och ofta med hela sin familj bragtes till tiggarstafven. Han ämnade icke vika elt steg tillbaka eller ock skulle en annan intaga hans plats. Hvad ministeren gjort, hade skett efter samvetsgrann pröfning. Härefter förklarade sig prof. Larsen fullkomligt tillfredsställd. Presidenten uppmanade derefier utrikes ministern att meddela något om den slesvigska frågan. Utrikes ministern yttrade: Den tid, som förlupit sedan jag sist hade äran meddela riksförsamlingen några få ord om de slesvigska ärenderne, har sannolikt förefallit ganska lång för de ärade medlemmar, som med otålighet emotse lösningen af de förvecklingar, som ånyo inträdt i dessa förhållanden; det måste dock erkännas, att den är mycket kort för den, hvilkens pligt det är att sysselsätta sig med dessa saker, och jag ser mig derföre icke i stånd att meddela något väsendtligt till det, som jag i förrgår i förbigående yttrat. Jag kan endast mnämna.,...3 att de herrar, som blifvit installerade för att bilda den nya regeringen, i öfverensstämmelse med de instruktioner, som härifrån blifvit meddelade, utan förbehåll förklarat att de ville Iregera i öfverensstämmelse med den afslutade konventionen ..., såsom den blifvit ratificerad och antagen,. Utrikes ministern antydde, att häri möjligen låg ett slags tyst förbehåll och att man härmed menade det i Frankfurt fattade parlamentsbeslutet om modifikation af Malmökonventionen. Man kunde visserligen anmärka, att den danska kommissarien bordt ana denna fint och begära en mera bestlämd förklaring; men, fortfor talaren, detta är en fråga som nu icke bar någon serdeles praktisk betydelse till följd af de händelser, som sedermera timat, emedan den mindre vansklighet, som kunde ligga deruti, på visst sätt kan sägas vara ab-sorberad af de vida allvarsammare förvecklingar, som hota alt uppstå genom det sätt, hvarpå den nya regeringen uppträdt. Hvad likväl ofvannämnde fråga beträffar, så måste man fästa uppmärksamheten på den betydelse, som kan tilläggas det i Frankfurt fattade beslutet och som går derpå ut, att en öfverenskommelse skulle åstadkommas med den danska regeringen om vissa modifikationer i vapenstilleståndskonventionen; man har således icke rätt att afse någon annan öfverenskommelse, än den som verkligen ägt rum emellan den tyska centralstyrelsen och Danmark i detta afseende. Men dessa modifikationer hafva icke baft annat innehåll än den nya personalkom-binationen, som ägt rum genom den nämnda installationen. — Det är detta tillägg till mitt förra yttrande, som jag för tillfället anser vara det enda jag kan meddela den ärade församlingen, nemligen i den form, hvaruti saken för ögonblicket är bragt å bane. Jag tror att riksförsamlingens medlemmar skulle göra rättast att afbida de meddelanden, som jag kan se mig i tillfälle att på offentlig väg lemna af hithörande dokumenter, innan man fäller slutlig dom. Jag får i öfrigt återupprepa, att hvad jag i detta afseende har omnämnt, i hvarje fall är af underordnad vigt i jemförelse med de förvecklingar af mera allvarsam natur, som nu synas hafva uppstått.n Nyholm yttrade, att då den nya interimsregeringen uppenbarligen öfverträdt sin funktion, så vore det högst önskligt om den danska regeringen vidtoge kraftiga mått och steg för att motverka det inflytande, som sådana åtgärder af en regering, hvilken bandlar i konungens af Danmark namn, kunna hafva på folket. Han frågade utrikes ministern, om han icke ville meddela församlingen, att man under närvarande omständigheter icke kan medgifva den nya regeringen öfver hertigdömena någon myndighet öfver Als och ZErö, som är den enda del af hertigdömena, hvaröfver Dan-mark ännu råder med full makt och myndighet. Utrikes ministern svarade: Jag instämmer fullkomligt i de åsigter, som den ärade interpellanten bar uttalat angående det sätt, bvarpå det är regeringens pligt att uppträda efter de förvecklingar, som nu uppstålt. Hos bokhandlaren Lorck utgifves en tidning, ;Nordischer Telegrafo, ämnad att möta och vederlägga tyskarnes vanställda berättelser om lanska och slesvigska förhållanden. Riksdagens session den 30 Okt. har varit ipptagen af en diskussion om riksdagsreglenentets 10 första paragrafer. Märkvärdigare var, att Brinck-Seidelin; annälte en interpellation till utrikes ministern anledning af konung Oscars afskedstal på len svenska riksdagen. j Slesvig d. 24 Okt. Den nya regeringen ar i en proklamtion uppmanat öarne Als ch ZErö att ställa sig under dess böghet: och sledes efter 7 månaders skilsmässa återförenas red hertigdömena. — Hr Bargum har såsom egeringskommissarie blifvit afsänd till Nordlesvig, för att reglera dess förhållanden och göra den danska befolkningen mera nöjd med et närvarande politiska tillståndetn (!). Man berättar att den första Protest, som en danska kommissarien gjorde, var rigtad not det lilla förbindningstecknet (-) emellan esvig-Holstein. Derefter skall han hafva prosterat emot den nya regeringens uppfattning npbestående lagar, nekande att På något vilyr kunna erkänna sådana, som blifvit utfärde efter den 26 Aug., eller vapenstillestånts afslutande. I Sundeved och på Als går ett allmänt kte att Hansen och Johannsen nu verkligen Ola nte. ? Jun mYS JomMen carne FOMALt