Aftonbladet – 3 november 1848, sida 2

nyndigheter ställda under militärmakten, samt förkunnar ståndrätt öfver en hvar, som öfverräder generelens föreskrifter. De vilkor, som föreskrifvas i proklamationen af den 23, äro hufvudsakligast: 4:o allmän afväpning; 2:o upplösning af alla beväpnade kårer; Aulas tillslutande; gisslan, bestående af den akademiska legionens anförare, samt 42 studenter; 3:0o utleverering af de personer, som af generalen utfordras; 4:0 alla tidningars suspendering under belägringstillståndet, med undantag af Wiener Zeitung, som blott får meddela oficiella notiser; 3:o alla klubbars tillslutande. Hvar och en, som sätter sig häremot, är förfallen under ståndrätt. Ryktena om Wiens bombarderivg synas för öfrigt kucna förklaras af en allvarsam förpostaffär, som den 24 ägt rum rmellan WindischGiätz avantgarde vid Florisdorff och Wienergarderpa, som höllo vestra flodstranden och broarne besatta. Wienarne gjorde ett utfall och försökte fördrifva det kejserliga artilleriet, som tagit brohufvudera på östra stranden. Striden blef häftig och varade från tidigt på morgonen till sent på qvällen. Utgången blef sådan, att Wienarne nödgades draga sig tillbaka öfver broarne, hvilka dervid vppbrändes. Då nu de kejserlige försökte gå öfver Donau, gent emot Klosterneuburg, och för detta ändamål slagit pontonbroar öfver floden, hade Wienarne gjort ett häftigt utfall och bemäktigat sig de båda pontonbroarne, samt sålunda medfört segerns lager efter dagens strid. Enligt Schlesische Zeitung skall upgerska armeen liktidigt gjort ett häftigt anfall mot Jellachich. Från Breslau skrifves den 26 att ungrarne stå 30,0006 man starka vid Schwechat, knappa 2 tyska mil från Wien, samt att Kossuth följer efter med landtstormen. Till ungrarne hade slutit sig 500 italienare af regementerne Wasa och furst Ceccopiere. Hela bataljoner grenadierer öfvergingo från de kejserliga trupperna till Wiens försvarare; de kejserliga kartescherna haglade dem dervid kring öronen, men de fosterländske soldaterna trotsade allt för att få deltaga med sina bröder i striden för frihetens sak. En deputation från officerarne uti Auerspergs läger hade ankommit till Wien och försäkrat att de ej komma att strida mot Wienarne och friheten. Ett italienskt, ett polskt och eit kroatiskt regemente skall hafva öfvergått till Wicnarne. Dagligen flykta dessutom soldater af alla färger från de kejserliga lägren; de försäkra att ett vida större antal skulle följa om de vågade, men vid första affär skola de passa på tillfälle. General Franka kommenderar det ungerska avantgardet, som framrycker med en artilleripark af 20 kanoner; till: dess högra flygel hafva slutat sig 30 Czikos (ungerska hästjägare) som sammansvurit sig att taga Jellachich, vare sig död eller lefvande. Den styrka som Kossuth sjelt anför skall utgöra 43,000 man, med 16 kanoner, Uti Linz skall den tyska militären endast med botet att mot dem bruka kanonerna, kunnat hindras att ila till Wicnarnes bjelp. Uti Pressburg hade Kossuth låtit utfärda följande proklamation: Hören! Hören! Vi draga till Wien! I följd af ett bes!ut i representantkammaren den 47 Oktober äger den ungerska armöen rätt att förfölja fienden äfven på österrikisk botten. Fienden mäste krossas, befunne han sig än på sjelfva djefvulens område. Underlåta vi detta, så kan röfvarhöfdingen med ny list skada virt land. Blott hans tillintetgörande befriar oss från förnyade försök. Alltså höjen eder starka arm, j tappre ungerska krigare, och gifven fienden dödssleget! Utanför Wien måste han finna sin graf! Jag drager i morgon från Pesth till eder. På min väg skall jag ej underlåta att uppmuntra foket till den goda sakens bistånd. Jog vill se Ungerns krigare med nationalfanan i spetsen. Jag vill triumfera öfver anblicken af en fiende, förintad af Ungerns tappra söner. Jag vill i fäderneslandets pamn meddela eder fädernesneslandets välsignelse derför. Alltså: modigt framåt, för att grundlägga Ungerns odödliga ära! Med oss är Gud och rättvisan! IL. Kossulh, Riksutskottets president.n Wienarne hafva hotat, att vid första försök som göres all hombardera staden, skola tvenne i staden fångne kejserliga generaler hängas, den kejserliga banken öfverlemnas till plundring, samt de kejserliga palatsen och flera andra kejserliga familjens byggnader sprängas i luften. P. S. Ett postskriptum till , Neue Preussische Zeitung förmäler, att telegrafdepech till Berlin ankommit af innehåll, att Wien den 26 verkligen blifvit bombasderadt och att förstäderna stodo i brand. SCHWEIZ. Tyska rikssändebudet hr Roaveaux har ve. derlagt uppgiften, att han skulle hafva sjelf yttrat sig ogillande öfver språket i den af honom till Schweiziska regeringen aflemnade noten angående politiska flyktingars understödjande. Valen till ledamöter i nationalrådet utfalla i allmänhet i moderat liberal anda. ITALIEN. . Sardinska deputeradekammaren hade sin första session den 47 Oktober; de flesta deputerade från Sardinien och Savojen voro då ännu icke anlända. Ett särdeles stort antal intog venstra sidan. Ministören lofvade, vid en interpellation angående vapenstilleståndet m. m-, att utlåta sig derom den 49, och förklarade 1 dagens session, att den ville med all kraft söka tvinga Österrike till en för Italien hedrande och önskvärd fred, för vinnande hvaraf en välrustad här af 4350,000 man stode i beredskap. De sardinska trupperna skola hafva ropat lefve republiken åt Carl Albert. En trupp af 400 man, under Garibaldis 2nförande, har bildat sig i Genua till försvarande af Italiens oberoende; den består mest af P9 Ilitiska flyktiogar. Då autoriteterna förklarade,