Aftonbladet – 1 november 1848, sida 3

Hett VID OÖUVIP UHAlfVURLI LE IIett Ett Hr till statsskickets förbättriog. När skall svenska nationen inse detsamma med nog allvar, för att skaffa sig gehör åt sina önskningar i detta hänseende? Det är svårt att svara härpå; men ostridigt är, att ej mindre alla de, som tillhöra domarekåren, än ock sjelfva samhällets rättstillstand, har ett vitelt interesse uti reformens snara beljertande. NORGE. Ifrån nästan alla delar af landet inberättas, att den 47, 48 och 49 Oktober stark köld och snö inträffat. I Nordlanden bade redan köld och snö infunnit sig omkring den 40. Ifrån Tromsö skrifves: Vid auktionen å aflidne hr Hagens egendomar, köpte bandlanden Tigenschow, boende vid Kjösen i Lyngen, för 440 Spd. en stor landsträcka i Nordlanden, från Lynogfjordsbunden (i Tromsen och Senjens fögderi af Finpmerkens amt) ända upp till riksgränsen, alltså mer än 4 mil lång, och som vid sjön har en half mils bredd, hvilken ökas ju längre man kommer från kusten, så att sträckan innefattar flera qvadratmil. Denna possession var, såsom man finner af inköpspriset, föga bekant, och få eller ingen anade dess värde; .men den bar emedI:rtid, ett par mil ifrån sjön, en mycket rik skog af byggnadstimmer, och goda gräsvallar., Man talår i våra trakter mycket om en religiös rörelse bland Laprarne, som börjat inne vid riksgränsen och utbredt sig ned emot befskusten. En svensk prest har rest omkring och framkallat denna rörelse. Ifvern är redan sådan, att den ene Lappen efter den andre tror sig äga tillräckliga an dens gåfvor och predikar för de andra. Mycket godt har denna ifver redan verkat, bland annat en lika hastig som ovanlig nykterhet. — Norska Morgenbladet innebåller, i anledning af en artikel i Aftonposten, rörande norska sakerna, ett svar, hvaraf följande synes, såsom upplysande, förtjent att anlöras: Det grå bladet Aftonposten har gifvit till bästa några sorgliga anmärkningar rörande norska konstitutionen och våra politiska förhållanden. Detta blad, som blifver lika argt då man kallar det grått, som de konservative, då man benämner dem med deras rätta narmn, ficner, att mycket antyder att i Norge icke herrskar synnerlig lycka eller politisk tillfredsställelse. Besynnerligt är det, att Aftonposten utletat detta deraf, att vår grundlag är författad af embetsmän och att dessa genom grundlagen erhållit alltför stor infiytelse. I detts afseende begagnar man sig af några lösryckta yttranden i den af Aftonbladet öfversatta artikeln ur Morgenbladet angående partiernas ställning,, hvari det omtalas, att embetsmännens valbarhet är för långt utsträckt, under det att de öfriga medborgarnes är för inskrävkt, en anmärkning, hvarom Aftonbladet är enigt. Men förunderligt är det, att demokratiens fiender i Sverige kunva inbilla sig, aw det går an att begagna det beviset emot derås motståndare, att den norska konstitutionen är alltför mycket byråkretisk, eller med andra ord, att den demokratiska principen i densamma icke är tilräckligt genomförd. Hiuills hafva de flesta utländningar funnit vår statsförfattning alltför demokratisk. I Danmark har man tilt och med kallat den republikansk; Männe det kan vara en följd af 1848 års revolutioner, alt man nu börjar finna, det den icke är demokratisk nog? I Sverige kan väl detta knappast vara händelsen, och man måste således antaga, att de konservative i. Sverige endast bevisa deras egen tankegångs svaghet, genom att begagna så löjliga paradoxer till bevis. Hvad den politiska tillfredsställelsen och lyckan i Noge angår, så är den måbända större än nägonstädes, såvida man tager tillfredsställelse i den enda riktiga betydelse, ordet i politiskt: hänseende kan hafva: neiwmligen. att partierna äro förnöjda med konstitutionen i dess helhet; Skulle någon otillfredsställelse i denna riktniog äga rum, så yttrar den sig i ella fall hos det ministeriella och konservativa embetspartiet, ty oppositionen har städse arbetat på lagstiftningens och det sociala tillståndets förbättring. i grundlagens demokratiska anda, en syftning, som embetspartiet motsatt sig, på sätt det afven synes i uppsattsen partiernas ställning. Ett politiskt tillstånd, hvari ingen strid funnes, skulle ingen lycka vara, såvida man ej vill kalla en dåsig stagnation för lycka. Partiernas strid på konstitutionens grund är vilkoret för. politisk utvecklipg. Men för. att denna strid kan och måste äga rum, oaktadt belåtenhet herrskar med statsförfattningen på det hela, derföre är det ingalunda sogdt, att man icke skulle vilja reformer i serskilda grenar deraf. . I afseende på vår statsförfattning måste det således visserligen erkännas, att rösträttens något godtyckliga inskränkning i allmänhet synes besynnerlig, vid sidan af.den rösträtt och valbarhet, som nästan utan alla vilkor medgifves enhvar, som är eller varit embetsman, med lön. :D:t är:bekant, att den franska nätionallörsamlingen beslutat, det ingen af. lönad embetsman skall vara valbar till felkförsam: lingen., : Morgenbladet lofvar slutligen att återkomma til svenska tidningarnes diskussioner om Norges poli tiska förhållanden.