Aftonbladet – 31 oktober 1848, sida 2

ministerpresident. Denna uppgift gör mycken sensation. Allt är i spändt förhållande och på sin vakt. Plakater förberedas; hvar och en känner på sig, att detta är ett halft krigstillstånd. Vidare yttrar Reförmp: vi höra, att konungen skall halva vägrat sanktionera den pya jagtlagen. Frihandelsföreningen, i Berlin hade den 17 Okt. en generalförsamling, hvarvid hr Noback öfverlemnade ordförandeskapet till hr prof. Dieterici, hvilken derpå höll ett lyckadt föredrag öfver handelsfriheten ur vetenskaplig synpunkt. Irr Noback, David, Lipke och Dänwald läto derefter höra sig med intressanta föredrag, dels för, dels också mot ett friarej tullsystem. I oppositionsfraktionernas särskilda afdelningar talades den 23 mycket om piesidenten Grabows förhållande vid nationalförsamlingens tvenne sista sessioner; och man var temligen allmänt af den tanken, att han alltför mycket gynnat högra sidan. Man ansöig, att om han hädanefter icke bevisade sig fullkomligt opartisk, så skulle vid nästa presidentval ögonmärket fästas på en annan deputerad, nemligen hr v. Unrub. Maschinbyggnads-arbetar-föreningen har den 24 Okt. uppslagit följande proklamation: Reaktionen vill borgerligt krig; hon finner betänkande vid att bekämpa demokratien med öppet våld och utifrån; derföre vill hon i stället sönderrifva den inifrån ech med list. Och derföre förklara också vi maschinbyggnadsarbetare, såsom fasta stöd (,als eherne Stätzenn) för det demokratiska fortskridandet, att vi öppet och afgjordt beslutat, vid utbrottet af en ny strid emellan borgargardet och arbetarne, ställa oss samtligen obeväpnade emellan de kämpande partierna, såsom värpare af den broderhga enigheten; och att den olycksaliga vägen till inbördes krig endast skall gå öfver våra lik, Men om reaktionen vågar ett öppet anfall på frihetens goda sak — då, medborgare och arbetare! slå vi beväpnade i samma led med eder., Det bekräftar sig, att v. Bodelschwing blifvit vald till deputerad för Teltowerkretsen. Beslutet att törafskeda en del af arbetarne på Köpnickerfältet, för de sist förelupna oroligheterna, anses af dem som ett slags decimatiopp, och bar föranledt många underbandlingar. De afskedade uppställa ett alternativ af fordringar: antingen skola de sysselsalle arbetarne dögligen gifva en sjettedel af sin förtjenst åt de icke-sysselsatte, eller ock skola begge partierna afvexlande 44 dagar arbeta,l och gå frie. Om ej någotdera af dessa alternativer antages, så hota de icke-sysselsatten med nya tumulter. Totalbeloppet af de i Berlin: tills den 22 Okt. om middagen i kolera insjuknade, steg till 2273; hvaraf 4443 dött, 249 tillfrisknat och 244 ännu sjukbebandlas. Krigsrustningarne i Österrike. Underrättelserna med dägens post från Wien gå till den 24, då ännu ingenting afgörande förefallit emellan de mot hvarandra stående fältlägren i Wien och dess gravnskap. Så väl franska och engelska, som holländska och belgiska sändebuden hade protesterat emot stadens bombardering, och franska ministern hade förklarat en dylik åtgärd för casus belli, — Af en skrifvelse från Auersperg till riksdagen i Wien erfar man, att han nödgats draga sig från sin dominerande position på höjderna vid Belvedere, dels emedan uwllförseln till h-ns läger blifvit afskuren af de frivilliga, dels dertöre att soldaternas böjelse att fraternisera med folket iogaf generalen åtskilliga farbågor. Ungerska armåen bade ännu ej tagit något afgörande steg mot de kejserliga trupperna. Den hade väl genast efter den kroatiska armåens vederlag ryckt fram öfver österrikiska gränsen, men kort derpå fått order att draga sig tillbaka inom Ungerns område. Detta steg förklares olika; enligt en uppgift, skulle en rysk not ankommit til Budapesth, hvaruti Ryssland botar att med en armåe inbryta i Ungern, i händelse ungerska :armeen ginge öfver gränsen för att biträda demokraterna i Wien emot kamarillan; enligt en annan notis, har Kossuth förklarat sig icke kunna gå till Wien, emedan dervarande riksdag ej lemnat något svar på uvgerska riksdagens vänskapliga adress. Emedlertid bar den upgerska armeen alsändt :n proklamation till sina österrikiska bröder, hvaruti den tolkar sin vänskapliga sinnesstämning och sitt deltegande för Wienarnes sak: denna adress lyder som följer: Vi öfverskrida edert lands gränser, icke såsom fiender, utan såsom vänpner och bundsförvandter. Vi komma : för att vänskapligt räcka brodershanden åt Wiens aktningsvärda invånare, som vågat lif, gods och blod för den gemensamma friheten. Vi komma för att förfölja och att, med Guds bistånd, tillintetgöra rebellböfdipgen Jellachichs röfvarhorder, som emot all folkrätt inbrutit i vårt land och bemsökt det med mord, brand och plundring, cch som nu flyktat till eder, för att i Wien och dess grannskap förnya samma blodsoch skräckscener. Vi komma för att rädda Wien från undergåpg och befria det från Sereschanernas 1oflystnad. Vi komma till eder för att kämpa emot absolutismens blinda verktyg, som båna vår nådiga monarks löften och vilja i brodden qväfva vir unga frihet. Ädla, ridderliga folk af Österrike! Upp till vapen! Dragen med 0ss till Wiens, eder sköna bufvudstads, räddning; till Våra trogna bröders bistånd. Gemensamt vilja vi kämpa vid hvarandras sida, tyskar och ungrare, för Vår gemensamma frihet, för vår heliga rätt; Ned med kemarillans fala tjenare! Lefve den konstitutienella friheten! Lefye rättvisa och broderlighet! Upp till Vapen, i frihetens namn, j tyske män! Framåt till Wien Underrättelsen om ungerska armdås re återtåg