Aftonbladet – 28 oktober 1848, sida 3

bereda mig samma öde soms Rafsöl. — Till ut örandet af min plan var mig nödigt at af passa just momentet för dennahans manöver Tintoreran sam mig så fort inpå lifvet, att ja; inom ögonblicket var henne nog nära, för at i skenet af fosforsglanseni från hennes kropj se: buden, som till hälften skymde Hennes ögor och känna hennes brunvaktigasfenor emot mil kropp. Ännu hängde köttslamsor ur dess svalg och -hon tuggade dem, såsom. det tycktes, mec stort behag. Odjuret kastade på mig en mat blick. Minkropp befann sig just nu i jemn. höjd med hennes. Jag lyfte mig öfver hajen andades in ett djupt drag och vände mig om det var i högsta tidi! Tintorerang:silfverglän sände buk skim ade till ett ögonblick, och på samma gång öppnades hennes; 5valg, späckad tätt som på ctt rifjern med flera rader skarp: tänder. Min dolk, som, jag. ämnat för Rafaöl borrade sig in i dess lif och ristade, så lang min arm kunde nå, en djup, -blodig fåra, De dödligt, sårade tintoreran gjorde. en fruktans värd sats, och slog tvenne gånger medstjerter upp i vattnet; lycka var all jag icke deraf träf. fådes. -Men jag: war unden:eoiminut WwvuDbgel alt skaka ur mitt ansigte ett regn af blodig skum, söm; alldeles sbländade synen. jiNär jag då såg: min fiende. flyta död på vattnet, ut stötte jag ett segerskri, som man i trots a stormen hörde påy begge Barne. Morgonen grydde, när jag, utniattad af en ströngningarne, uppnådde stranden, Fiskrun