komma till Stockholm och bli gardist, att han icke gifvit sig tid att gå till sin socken för att erhålla sina betyger, utan hade han anmödat en öbekant karl, den han träffat emellan Norrköping och Söderköping, att skrifva ett prestbevis åt honom, hvartill den obekante gyenaren genast varit beredvillig. Betygets falska beskaffenhet är påtaglig. Den tilltalade visar sig käck och menar att det icke är så farligt; ty — sade han — jag har intet ondt gjort. — Du är dum, du, upplyste honom polismästaren; och det mister du äran för. — I går hade en dräng, Johan T., velat intränga i Arsenalsbyggpaden vid Carl XIII:s torg, der en del af Helsinge regemente har sin kasern; och då posten på befallning hindrade honom, skuffade T., som var rusig, soldaten åt sidan och kom så in, men kom lika fort ut igen. Vid polisförhör härom i dag upplystes af kompaniombudet, att den tilltalade nyss före det här bemälta uppträdet vVarit inne på krogen bredvid kasernen och fått sig ett siag i hufvudet, hvaraf han väl biifvit ännu mer yr än han var förut af bränvinet; ham hade i kasernen velat bafva reda på den soldat, som slagit honom, och var mycket ,ensidig och besynnerlig i sina uppgifter. Men han ville för ingen del höra ta:as om polisen (så full var han inte). Tilltalade Johan T. medgaf fylleriet, men drog på erkännandet om att ban ofredat vakten; ansvarspåståendet i det sådnare hänseendet nedlades. T. blef säledes blott pliktfälld för fylleri. — I polisen föredrogs i dag ett memorial, hvars innehåll, så vidt ref. kunde uppfatta det, var att en person blifvit i Söndagsbladet uppgifven hafva sönderskurit en sufflett och visste sig vara oskyldig, men bade ändå tagit det på sig för att blifva fri med löfte om 40 prygel. Hvad meningen härmed skulle vara lärer blifva föremål för en särskild klyftig undersökning. — En snickaregesäll anförde i dag klagomål emot kosthållet m. m. hos mästeren, snickaren W. Såsom exempel på huru man mår hos denne borgersman nämnde gesällen att det är mask i kålen, som tages från sopbacken och ligger i regnvatten, att lutfisken luktar, att arbetarnes sängplatser äro uppfyllda af insekter af alla möjliga slag, att lakanen ömsas blott fyra gånger om året, o. s. Vv. Mästaren genmälte att han sjell merändels äter i samma lag som hans arbetare och att meten är lika god som i något annat hederligt hus; det bade visserligen händt bäromdagen att en kålmask funnits i kå!en, men det var helt naturligt; att lutfisk luktar, är en känd sak ..... Parlerna kommo öfverens att den missnöjde gesällen skulle få flytta när han slutat ett mästarens arbete, som han nu har för händer. förta ARRENDE