Aftonbladet – 24 oktober 1848, sida 1

PURLEISKAREN Ynf. Forts. fr. lördagsbl.) Om man i M.bil gonom händelsen eller efterforskning finner ett guldeller silfverstreck, så anger man detsamma för provinsens guvernör, som ger rättighet till dess bearbetande och afkastninsen deraf, så framt förrädaren (såsom han kallas) icke är fremling, soldat eller prest, med vilkor likvisst af dess beg.gnande inom natt och år, emedan, i motsatt fall, cganderätten tillfaller staten. Nästan, desamma äro formaliteterns, som böra isktagas vid perlmusslebankars upptäckande. Egarne till baonkena, som skall länsas, söka derpå att ditlocka ifrån indianstammarne vid Californiens och Sonoras kuster så många buzos (dykare) som de behöfva. — Dessa dykare erhålla, likasom grufarbetarne, ingenting annat än en viss del af vinsten. Så snart dykarnes arheten börjat, sker det under en sträng och oaflåtlig uppsigt, emedan det paturligtvis är mycket lätt att undansnilla en perla af stort värde. Detta åliggande tillhör capataz eller bufvudmannven för en afdelving. Vanligtvis anförtror man denna nästan alltid despatiska au: toritet at en man, hvars andliga eller kropps liga kraft tviogar hans kamrater till aktning och fruktan. Dykarne åtföljas af sina familjer och i säll skap med dem infona sig besvärjerskorna ifrår de olika stammar, bland hvilka buzos utses Dessa qvinnor, som lefva af indianernes vid skepelse, bafva att förhexa hajarne och insöfv deras glupskhet eller vaksambets Det är iblans alla de y:ken, som drifvas vid detta slegs fiskeri kanske det beqvämaste och indrögtigaste. Af nämarne (rescatadores) bege sig äfvenledes til