Aftonbladet – 20 oktober 1848, sida 3

Article Image
(Insändt.) Två frågor till konsistorii-notarien i S. stift. För större delen af de vid allmänna läroverken i S. stift anställde lärare är konsistorii-notarien skyldig att så tidigt i Statskontoret inlemna reqvisition å lönemedlen, som tertialiter utgå, att desamma bekommas af lärarne strax i början af Januari, Maj och September månader. Detta oaktadt inträffar dock högst sällan att lönemedlen utbekommas i behörig tid, utan lärarne hafva det nöjet (?) att vänta 5, 6 å 7 veckor. Frågar man konsistorii-notarien om orsaken härtill, så svaras: Jag har reqvirerat, men Statskontoret försummar att expediera reqvisitionen. Huruvida Statskontoret gjort sig skyldigt till en sådan anmärkning, vet man icke :så noga; men :det känner man med visshet, att reqvisitionen af de lönemedel, som bordt utfalla i början af Sept. detta år, icke ännu den 12 Oktober var afsänd till Statskontoret. Således lärer det derna gång icke gå an att skjuta skulden på Statskontoret. Anbilles, att den konsistoriinotarie, som härutinnan igenkänner sig, ville besvara följande tvänne frågor: 1) Hvarpå grundar en konsistorii-nolarie sin rät: tighet att genom en försummad reqvisition af lönemedel ställa en mängd lärare i förlägenhet och bekymmer? — 0) Önskar konsistorti-notarien tjenlig handräckning för att få den besvärliga reqvisitionen transporterad i andra mera expedita händer? Lärare vid läroverken Os i S. stift. s Pg (Insändt.) Går det så till äfven i andra stift? Inom Strengnäs stift eger det otillbörliga förhållande rum, att tjenstemännens vid läroverken löner högst sällan utlemnas på ordentlig tid. Så är t. x. för närvarande (den 46 Okt.) förhållandet, att den. tertial, som bordt utdelas redan den 1 Sep.Lember, ännu innehålles, och det är ej sällsynt, att löntagaren hela två mänader får vänta på sin aflöning. Huru känbart ett sådant maktmissbruk af anordningsgifvarne måste vara för den, som eger 240 eller 300 rdr i lön, behöfver ej påpekas, och let synes vara i sin ordning att rättelse häruti vines genom den person eller myndighet, som saken ingår, vare sig att felet ligger i Statskontorets förvaltning eller hos konsistorii-notarien.:Skulle felet igga hos den sednare, så är dettaså mycket oförvarligare, som han för sitt ringa besvär med utlelningen, genom en lycklig fint för några år sean kom i åtojutande af hvar hundrade penning taf de lönemedel, som gå genom hans hand, SARAS nr ID ÄRA ÄNAG AÄNTE MAT TARA i priser

20 oktober 1848, sida 3

Thumbnail