; HJERTAT. (Hittills outgifvet poem af erkebiskopen J. O. Wallin, till ungdomen vid Upsala akademi.)) Barn af himlen bjertat var, Men det sattes af sin far Uti skola på vår jord, Följdt af trenne fadersord, Och hvart ord i hjertats Alla vinklar ljöd, Innan än det smärtats Ibland köld och nöd, Innan än det svä:tats Af en verld så snöd. Hjertat måste vara varmt, Om det ej skall blifva armt, Måste öfverallt ha kärt Hvad som är dess kärlek värdt. Derför skall det strida Till det sista drag, Derför skall det svida Under härda slag, Derför skall det bida En fulländningsdag. Hjertat måste vara helt, Mellan hvitt och svart ej deldt, Höra blott det sanna till, Göra hvad det rätta vill, Och ej sedan tveka Om det godas makt, Ej sin Gud förneka För Pilati vskt, Intill döden bleka Fromt och oförsagdt. Hjertat måste vara rent, Kunna yppa hvad det ment; Sättas fläckar utanpå, Ingen komme inifrå, Klart det skall sig spegla Uti ljusets flod, Hafva till sin regla: Oskuld, fria och mod, Och sin tro beserla Med maityrens blod. Kulen andas tidens flägt, Sliten blir min vandringsdrägt; Trampa skall jag trötta fjät, Spör dock ej: hvad lider det? Lifvets kalk må bräddas Bittert eller lent, Dödens säng må bäddas Tidigt eller sent, Endast hjertat räddas Varmt och helt och rent.