morial MM 36 med förslag till författning rörande sättet för godtgörande af länet till krigsrustningskostnadernas bestridande. Expeditions-utskottets förslag till underd. skrifvelser rörande utgifierna under riksstatens första nio hufvudtitlar godkändes. När det protokollsutdrag upplästes, som innehöll borgarständets i går afgifna protest, uttryckte hrr( N. Tersmeden och Printzensköld sitt ogillande deraf. Den sednare ansåg borgarståndet hafva gjort en till anarki ledande olaglighet, då det ingått i bedö-l mande af ett-annat stånds åtgärder; mer hr Hart-: mansdorff varnade ståndet att beträda samma väg:; protokollsutdraget borde blott läggas till handlingar-: ne, hvilket skedde. i — Hos Presteståndet förekom Statsutskottets i utlätandet MM 331 framställda förslag till slutligt! afgörande af riksstaten; det var en hemställan som ! blott rörde Borgarståndet, hvilket stånd också, ef-! ter hvad i gårdagsbladet nämdes, uttalat sin me-ls ning deröfver, uti ordalag, som måste kännas något ! hårdsmälta för de båda första Swånden. Professor !! j ! ( Reuterdahl anhöll att protokollsutdraget som innehöll Borgareständets beslut måtte föredragas i sammanhang med Statsutskottets memorial. Härpå erböll professor H G. Lindgren ordet, och uttalade sin säkra förhoppning, att de kränkande tillmälen, Borgareståndet tillåtit sig mot Adeln och Preste-l. ståndet, skulle genom sin särdeles grofkorniga halt framkalla en snar lugnare pröfning af dessa Stånds! förfarande, hvilken icke kunde annat än ut-f falla förmånligt för dem. Borgareståndets afsigt!! att för samtid och framtid göra dessa stånd för-S hatliga och uppdrifva missbelåtenheten med dem, li skulle sålunda förfelas. Fast smädelsen och skan-ll dalen vinver dagens bifall, kan man hoppas på lt sansnirg och lugn framdeles, och då skall man låta a rättvisan vederfaras 1848 å:s Prestestånd. Borgare i ståndets förevarande beslut skall emedlertid förvara i ett sorgligt märkvärdigt rum, s som bevis på dels afsteg frän humanitetens fordringar , hyartll eur riksstånd kan af partisinne låta förleda sig. j Professor Reuterdahl ansåg, att Borgareständet ej varit berättigadt att fälla något omdöme öfver!t de andra riksstånden; att vidare orda om BorgarejV ståndets förfaringssätt vore mähända att i någon I män göra sig skyldig till samma fel. — Prosten rt Schram: vitsordade Presteståndets parlamentari-! ska takt, och beklagade att grundlagen, som be-l tryggar den enskilde mot personliga anfall, ejl! skyddar hela riksstånd derför; men grundlag-i stiftaren hade ej kunnat föreställa sig sådanel fall som det nu inträffade. Man bör vänta sig nåiv got bättre i framtiden, när upplysninsen stiger. s Biskop Holmström instämde med dr Reuterdahll alt Presteständet skulle lika mycket fela som Bor-k gareståndet, om det uppbäfde sig till domare öfver g detta sednare; det vore tillräckligt att lägga Bor-S gareståndets beslut till handlingarne. Men detlf borde-dock i Presteståndets protokoll uttalas, attli man afhöll sig från bedömande af Borgarestånde!s rt åtgärd, och hvarföre. Biskopen föreslog således s protekollsutdragets läggande till bandlingarne medit den förklaring, att enär grundlagen ej tillerkännerr ett riksstånd domsrätt öfver ett annat riksstånds( sätt att behandla ärendena, Presteståndet funnit! med grundlagen och sin egen värdighet förenligt! att icke utlåta sig öfver Borgareståndets beslut i I fråga. Detta förslag blef af ståndet gilladt. I — Aftonplenum hos Borgareståndet den 17 Oktober. Sedan åtskilliga SS af Exped.utskottets förslag till riksdagsbeslut blifvit upplästa och godkända, föredrogs -hr Schartaus förromnämnda motion (om skrifvelse till K. M. angående statsregleringen). Motionen antogs, utan votering; och biföll ståndet, på hr Schartaus begäran, att i densamma skulle, för att för K. M. tillkännagifva borgareståndets ogillande af de två första ståndens åtgörande i skatteförenklingsfrågan, inflyta samma ordalag, som ingingo i det beslut, som på förmiddagen fattades, då St utskottets utlåtande JM 331 afgjordes. — Vid Statsutskottets memorial J4 5334, angående aflöning för den hos hemliga utskottet anställda käns!ipersonal och vaktbetjening, yttrade sig endast hr Winge emot detsamma, enär han tyckte att aflöningen borde nedsättas till hälften. Hr Wern upplyste, att, i stället för att nu är föreslaget endast tvåhundrade rdr banko åt sekreteraren, densamme vid en föregående riksdag haft emhundrade. Hr Schartau invände väl, att göromålen inom hemliga utskottet vid den citerade riksdagen varit vida trägnare, och fann derföre att den af Statsutskottet föreslagna summa vore lämplig, hvarföre talaren, i likhet med hr Wern, yrkade bifall till betänkandet, hvilket äfven af ständet godkändes. — Vid Statsutskottets memorial MM 335, angående omtryckning af första bandet af borgarståndets protokoller, hvilket band vid eldsvådan den 4:a dennes blifvit lågornas rof, uppstod en längre, ganska munte: diskussion. Hrr Hörnstein och Winge erinrade, att grundlagen föreskrifver alt protoköllen: skola tryckas, men talar ej om någon omtryckning efter eldsvåda eler annan olyckshände!se. Hr Sundler hade redan vid 1840 ärs riksdag äskåt, att borgarståndets protokoller icke alls skulle tryckas; så mycket mindre beböflig ansåg talaren den nu föreslagna utgiften vara, som ändå tillräckligt antal exemplar funnes qvar. Talaren tyckte, att det skulle vara lustigt, öm, liksom då efter en eldsvåda i Upsala blott 3 exemplar af Rudbecks Atlantica funnos qvar? och derigebom i blefve ännu mycket dyrbarare än förut, blott ettit par exemplar af borgarståndetsprotvko!ler i enls framtid återstode i riksgäldskontoret — de skullel. då betalas med mycket penningar. Hr Wern deremot ansåg att det berodde på en slump om auktoriteterna toge ut sina exemplar. Skedde detta sål blefvo. kommande representanter utan några. Emot i anmärkningen att troligen flera af de nuvarande riksdagsmännen skulle återkomma vid nästa riksmöte och då redan vara försedde med exemplar, invände hr Schartau: Man kan ej begära, att.de af våra hemresande vänner, hvilka komma. åter nästa riksdag, skola släpa med sig en hop proto-koller i kappsäckarne,. Hr Brinck upplyste, att! af borgares åndets protokoller för en föregående lt riksdag (48148 el. 24) blott två exemplar funnos! qvar. Talaren ville ha samlingen komplett och yr-! Ikade derföre bifall till utlåtandet, i strid med hr; Hörnstein, som yrkade afsleg och först ville hafval! de följande delarne af protokollen tryckta, innanden första trycktes om. Genom: votering återre-l mitterades memorialet, med 7 rösters pluralitet. — Statsutskottets memorial, A4 336, lades till handlin( garne. Statsoch Bevilln.utsk. memorial, Ja 92,1! godkändes. Statsoch Lagutsk. utlåtande, 2 95, l! i anledning af väckt motion om befrielse för stä-S derna från åliggandet att bekosta fångars underhålll: och forslande, lades till bandlingarne, på hrr No l: rins och Winges begäran, med förklarande af ståndets ogillande af utskottens resonnemapg. Samma utskotts utlåtande J4 94 godkändes. — Borgareståndet. Plen. den 48 de Oktober. !! Först föredrogs hr Palmers, vid början af gårdaj! gens förmiddagsplenum, väckta motion om begäran : hos K. M. att hemförlofva ständerna. Hr Palmer !l! begärde ordet och: yttrade: Min motion är, efter: MC orr— O MD MT N mm ——-— mm — ch MÅ oc Bes BA RK RN man AR f— -—