Aftonbladet – 17 oktober 1848, sida 2

Ni underätar mig, att herr Closting lemnade ter sig det anseendet, att vara en god huefeder, ch att hans grafsten om denna egenskap bär inyg. Det öfverraskar mig icke det ringaste; hans gen hustru gaf honom ju nemn af en exemplarisk man. Bredvid prisfrågan : Hvad är en Qvinna? skulle ag vilja sätta den: Hyad är en äkta man? Svaor hör jag hitintills ej mäktet fatta. Verkligheten visar oss öfverallt, att hvarken intelligens, eller hjerta, eller karakter, eller talarg, eller förstånd, eller heder och ärbsrhet erfordras, för att Parsöra för en g0o2, ja till och med förträfflig äkta manr. cc Jeg är öfvertygad, att menniskoslögtets förädling under qvinnans inflytande först kan begynna, när qvinaan, begrpande sitt eget värda och sin höga bestämmelse, icke mer med vett och vilja säljer sig ull slafvinna och förnedrar sia ädlare netur. vUndger mecvetandet af sin andliga kraft är det menaisken redan på jorden gilvst att njuta af sin högre tillvaro på andra sidan prafven. Att utveckla är vår pligt. Menniskan på jorden bär iom sig så my ket som fjettrar henna vid stoftet, att det fordits en ytterst svår stcid, för att höja sg till medvetandet el menniskans högre och gucomliga natur, den, som rjmder, Men ju hårdare siriden, ju hozro sogern. i Do, hos hvita det andiiga lifvet mer och mindre u:vecilar sig, råke ut för materislistenas låsa gäcker!, likasom, ewlgt fabeln, I de enögdes lend da da begebbide och förlöjtigade. fremlingen med två ögo3, som a? e2 händelce blifvit förd 1 deras alla jäser zvisuolla längtsn ofter döden, mn hemsjuka eta jerneverlden, hvirs inflytende på min Ivarcise kön förekomma minga materialieter Kom ch lysublim galenskap, her varit mig egen allt från min barndom. Jag ken ej påminna mig ep stund i min lefned, då jax ej längtat vara koria från laenna jord, på en eller ernsn af dessa stjernor, I hvilkeg strålsr red hem ighetsfull kraft drogo mig till 8g. : I MLåt donpa bekävrelsa vora för or. dika beig som den kan förekomma mänga löj!ig, hvilkas dom i cenna sek kan vara mig i högsta grad likgiltig,. detta medvetanda i den sedliga frihetens elemont,l ger kenno försåga att öfvergå till evighetens sallge