Aftonbladet – 13 oktober 1848, sida 2

äro mäktiga. Samhällets lagar fordra ett offer — jag bringar det genom min död. Mitt bjerta är rent, Gud känner det och mina lidanden! Robert Walker. bHan är död! sade officeren halfhögt för sig sjelf, då han vidrörde liket och stoppade det vigtiga papperet i sin ficka. Han är död! Han har mördat sig sjelll ropade en officer till en avnar, som stod i trädgården. Ljudet af dessa ord genomträngde den hitintillg medvetslösa qvinnDans öron och förorsakade benneg återuppvaknande. Död! Hvem är död? Är min man död? frågade hon, seende framför sig med en ostadig blick och trefvande omkring med sin hand, som sökte hon ett föremål, det bon kunde bålla fast. Ingen svarade. Hvar är jag? frågade Bon med ett uttryck af dödsångest, oÄr jag i Roberts rum? Hvar är Robert? hvar är Robert? Robert är död! snyftade den lilla, fattande tag I sin moder och gråtande högt. Rättvise Gud ! ropade bon, vridande sina hän-der i tröstlös förtviflan; bdöd? — nej! nej! — Hon reste sig upp, Som om hon såg -sig om efter honom. Hvar är Robert? Hvar är min vän, den unge engelsmannen — som j anklegen för mord ? frågade hon de omgifvande office:a:ne, Död! framsuckade flera, och förmådde ickyttra något mer. Död — hviskade Gracia med stelnade ögon lik ett stående lik. Sjunkande i detsamma tillbaka i sin stol, sade hon med bruten röst: Det var em dröm — drömmen har blifvit verklighet ! Hon trefvade omkring sig med darrand? hand, fattade sin lilla dotter och samlade sina sista krafter, för att trycka henne till sitt hjerta. ,Mamma! mamma! ropade den lilla, Men mamma hörde henne icke mer ; 9 var död. j (Forts.) x Y DD — SATURNI DRABANTER. Åstronomenp Laselle i Liverpool bar tillskrifvit Leverrier, att han nat. ten till den 48 September kring Saturnus upgtäckt en ny drabant. — Gracia