Aftonbladet – 13 oktober 1848, sida 1

Ett af dessa var, att det goda, som man bör göra, aldrig kunde göras för snart; och som giftermålet icke allenast var ett godt, utan; enligt hennes förmenande, det bästa de kunde göra, var detta ett skäl att ej uppskjuta dermed. Ett annåt skäl var, att de skulle färdas på ett handelsfaetyg, och icke på en egen paketeller ångbåt. Ombord på ett sådant. fartyg var i allmänhet brist på rum, och anskaffandet af särskilda lokaler för ogifta fruntimmer och ungkarlar alltid förenadt med sina svårigheter. . Tanken på att skiljas, till och med blott för en liten stund, från sin älskade, skulle vara förfärlig för , henne, apmärkte hon, och hvarjehanda obehag al sjösjuka, storm och dylikt, kunde lätt göra hans närvaro i hennes enskilda hytt absolut nödvändig. I sådant fall måste det å ömse sidor vara af stor vigt att vara förenade med hvarandra genom lagliga band, som. lossade allt det tvång ocH alla de konyenansens fjettrar, som skilja en ung man från ett sjösjukt eller icke sjösjukt ungt fruntimmer. Baronen skulle, förmodligen sjalf inse, anmärkte hon, det tredje, goda skälet: att Bruden från Abydos kunde, det Gud förbjude! lida skeppsbrott, innan hon nådde Santa Catharina, och, i sådant fall, den ene eller andre af de ömma makarne bli ett offer, och. då skulle det säkert vara lika påköstande för. hozom som för henne, att de lefvat månader under en lycklig förlofning, men hade uppskjutit så länge, den slutliga föreningsakten, hvilken då måste komma för sent, sedan endera, om ej båda, hade funnit sin graf i vågorna, eller någon annan olyckshätidölse Hade: skiljt dem åt. Miss Susanna lade härtill tio andra skäl, af hvilka hon gafsin fästman del; och se! denne förkastade icke något af dem, utan bestämde sig för bröllopet; enligt bådas gemensamma öaskan. . a . En Vacker söndag I Mars månad förrättades vigsöln af en engelsk prest, och förnyades af en katolsk, emedan: baronen, såsom bekant är, kallade sig katolik, och var som sådan: mycket mån om religionenshelgd. Med hvilka känslor den undga friherrinnan von Spandau satte sig i vagnen, då Hon efter vigseln trädt ut! ur den engelska kyrkan, lemna vi åt alla unga fruntimmors gissning, hvilka varit förlofvade med en baron och någonsin gått från on kyrka till en annan, till förnyad vigsel,