Aftonbladet – 12 oktober 1848, sida 3

BUSSCH UDACE acHna tor ononOMm OKdHda va fotttrtat sig i skogen och dymedelst ljutit döden. (U. Bl.) BLANDADE ÄMNEN: DEMOKRATISKA FRUNTIMMERSFÖRENINGEN I: BERLIN har nyligen hållit sin första offentliga sam: mankomst på f.d. Ap-teatern. Femtio eller sextio fruntimmer, mestadels gifta med demokrater; hade infunnit sig. Först upplästes ett tillkännagifvande från fruntimrersföreningen i Breslau, för att visa de närvarande, att fruntimmersföreningen i Berlin icke är ensam i verlden derefter diskuterades om namnet demokratisk och den frågan framställdes, om detta namn vore passande för en fruntimmersförening. Demokrati betyder folkvälde, men de, Berlins fruntimmer, vore långt ifrån att vilja herrskan, Vid omröstning huruvida namnet skulle ;behållas, satte tvenne fruntimmer upp händerna; vid: framställning af. motsatt proposition lyfte endast ett fruntimmer handen. Man antog derför att majoriteten vore för pamnets :bibehållande: Derefter föredrogs frågan om sättet att lätta fabriksarbeterskornas öde. Man föreslog en petition till fabrikanterne, af innebåll att de borde lemna sitt arbete och betalningen omedelbarligen åt arbeterskorna. Vidare fästade presidentskan uppmärksamheten derå, att det snart kunde komma att vankas blodiga hufvuden; de demokratiska fruntimren, hvilkas åliggande det blefve att förbinda de blodiga hufvudena, borde på förhand raspa charpie, så att det icke ginge dem såsom de fävitska jungfrur. De närvarande herrarne applåderade lifligt detta forslag; ty de flesta af de demokratiska fruntimmerna voro redan öfver jungfruårens första blomstring. Nu uppstod en paus. Slutligen hördes en klocka och presidentskan framträdde ånyo. Mina herrar! sade hon, vändande sig till den manliga: delen af församlingen, revolution har utbrustit ibland oss; en stor del af de närvaande damerna vilja icke deltaga i debatten, då herrarne äro pDärvarande. och bedja berrarne derför aflägsna sigp. Herrarne hade den grannlagenheten att genast gå, och referenten måste naturligtvis följa med. — ETT SÄTT ATT BEFORDRA POTATESODLINGEN;Doktor J. F. Kl!otsch, som inom hortikuhuren tillvunnit sig ett synnerligen aktadt namn, har meddelat följande rön: Potat:splantan behöfver större vård, än den vanligen erhåller. — Hittills har vården hufvudsakligen bestått i rensning och kupning. Båda operationerne äro visserligen gagnande, men icke tillräckliga, emedan man odlar plantan icke för dess frön, utan endast för dess rotknölar. Hufvudmomenter-ne i skötseln måste vara: 4) att stegra rotverksam-heten, och 2; hämmandet af blad-metamorfosen. Båda syftemålen vinnas derigenom, att man med tummen och pekfingret afkniper plantans yttersta skottspetsar en half tum; hvilken operation. bör ske på fjerde eller femte veckan efter sedan man lagt ut groddar med rötter, eller: på femte, sjette, sjunde veckan efter sedan man lagt utrotknölar. Samma operation förnyas på tionde, elfte veckan med alla skott-spetsar. Det vore ett stort misstag om man toge längre In på ståndet, än blott en half tum. Tiden på dygnet är likgiitig. Följden häraf är en ökad: retning på safternas: verksamhet åt roten, äfvensom till-danande af nya skott på stänglarna ofvan jord; detta ökar icke al-lenast rotverksamheten, utan också kraften i stäng-lar och blad. Äfven förhindras solstrålarnes omedelbara verkan på jorden, emedan bladen komma mycket tätare; ytans uttorkning förhindras derigenom. Bladmetamorfosens förhindrande består deri, att den af naturen åsyftade förvandlingen af kal-kar, blomkronor och fröredning förekommes, hvarvid eljest en högst. betydlig del -närande. safter skulle användas; dessa komma nu i stället rotknölsbildniovgen till godo. Med ledning af föregående åsigt gjordes, år 1846, försök på en del potatesstånd, hvilka noga betecknades. Yttersta spetsarne på deras skott aftogös. De utmärkte sig, under fortyex:en, framför dem af hvilka de omgåfvos, förnämligast genom större ri-kedom på grenar, samt tätare och mörkäre bladfyllnad, så att hvårje serskildt kännemärke blef öfverflödigt. Afkastningen af potates blef ymnig, och dessa Rortes voro fullkomligt friska, fastän de somvext på andra stånd, invid de afklippta, voro af riga mängd, samt allmänt ärriga och angripna af den grasserande potatessjukan. — I Öresundspostenx läses följande skämt: I Stockholms -Tivoli utföres nu med mycket biIfall äfven en s. k. .Nykterhetspolkan af Schnötzinger. -Hur går det då. mied det gsmla klassiska tänkespråket: Ingen dansar nykter? Det är för öfrigt ett ganska originellt påfund katt sätta nykterheten i, musik. Förmodligen går den i moll, för lilla terzens skull. Från -Preussen -berättas med stor pomp att tio, kanonbåtar mit ungeheure grosse Kanonenp re-. , dan-äro fårdiga och att flera med det snaraste skola fullbordas under ledning af en f. d. svensk major Gädda. Namnet stöter onekligen något på marin; men synes oss för öfrigt vara ett godt omen att hela. stimmen skall i sinom tid bli ordentligt fjällad. Det är nu bestämdt, att hela det himmelska kinesiska riket. skall -varda omvändt.till den riktigt sanna kristendomen. -Des engelska och: tyska missionärerna hafva fått sig till-medbjelp den mycket berömda hr Fast ifrån Lund. Alla, som i Kina hittills varit svaga i trone, skola nu genast bli falstare.n MED GUDs NÅDE. I. medeltiden voro orden: Dei gratia (med Guds nåde) en ödmjukhetsformel; munken såväl somfursten såde: sum Dei gratia etc. det vill säga jag är med (genom) Guds nåd o. s. y. och först under tidernas lopp har af ödmjukhetsfo: meln blifvit en högmodsformel, som blott är furstarne förbehållen. ———— 00 HANDELS-UNDERRÄTTELSER. : Vexcelkurser. HAMBURG d: 6 Oki. Paris 3m. 488. sk. s. 186 4