Aftonbladet – 10 oktober 1848, sida 3

Rut denser. POSTSCRIPTUS. Samtliga Riksstånden hafva i dag haft plena. — Hos Ridderskapet och adeln föredrogos och biföllos Statsutskottets memorialer J4 3530, i anledning af Rikets Ständers beslut rörande vissa med statsregleripgen gemenskap egande frågor; JM 534, angående definitift fastställande af förslagsberäkningen å de till riksstaten börande indelningar; JVE 332, med förslag till 3:ne SS i det nya reglementet för Riksgäldskontoret, rörande åtskilliga bidrag och låneunderstöd till allmänra arbeten; samt Af 333, angående öfverlemnandet till Kongl: Maj:t af nämnde reglemente. Lagutskottets betänkande om bergstingsrätters upphörande återremitierades. — Hos Presteståndet föreföll en diskussion öfver lagutskottets förslag till underd. hemställan om bergstingsrätternas indragning; ständerna hade redan vid en föregående riksdag yrkat derpå. Doktor Stenhammar började och slöt med att erkänna det han 2j riktigt förstod att bedöma saken, men motsatte sig ändå förslaget. Tar man bort något af det som är, måste men alltid sätta något annat i stället, mente hav; han bestridde den allmänna satsen att speciella domstolar för särskilda yrken skulle kunna helt och hållet upphäfvas, och åberopade allmänna omdömet, som uttalat sitt ogillande af den förhastade åtgården med hall:ätternas upphörande. Prosten Odelberg, medlem af lagutskottet, tvädde sina händer i afseende på det ifrigavarande förslaget; ban bade ej haft del deri, ansåg dess fördel tvifvelaktig och yrkade afslag, enär en återremis:; skulle vara utan ändamål. Prosten Tellbom, också ledamot af utskottet, ansåg sig skyldig att besvara anmärkningarne, men kom till det slut att likasom d:r Stenhammar yrka återremiss. Doktor Reuterdabl talade äfven för återremiss. Doktor Gumelius var den ende som yrkade bifall. Prosten Schbram anmärkte att ett afslag å betinkandet ej vore detsamma som att afs!å sjelfva saken, men skulle blott inneat:a att ståndet ansett en förnyad underd. bemställan öfverflödig, då frågan redan är öfverlemnad till Kongl. Maj:t och väntar på hang nådiga pröfning. I denna mening afslogs betänkandet med 22 röster mot 42. Statsutskottets memorial A4 330, i anl. af Riketg Ständers beslut rörande vissa med statsregleringenk gemenskap egande frågor företogs derefter. Det bifölls punkt för punkt; ett moment, der utskottet ville hafva i underd. hemställdt om en utredning rörande beloppet af de indelta räntor, som äro åsatta stateos utarrenderade, till serskilda ändamål anvisade egendomar, väckte oro hos doktor Stenhammar, som ville ha upplysning hvad meningen med orden indelta räntoros. Doktor Björkman lugnade honom med att förklara, det bär alls icke vore fråga om indragning af indelningarne. Statsutskottets mem. ang. definitivt fastställande af förslagsberäkningen å de till riksstaten hörande indelnivgar bifölls utan anmärkning, likasom samma utskotts förslag till tvenne paragrafer i det nya reglementet för riksgäåldskontoret. Slutligen förekom hedeivärda Bondeståndets gepom protokollsutdrag framställda inbjudning till antagande af dess beslut om sättet för betalningen af lånet för rustnings-kostnaderna. Doktor Björkman medgaf, att moltiverna för Bondeständets beslut voro både många och vigtiga, men om de ägde nog vigt att förmå upprifva tre ständs beslut i afseende på samma sak, det vore en annan fråga. De som anse dem så vigtiga, finge i förstärkta Statsutskottet tillfälle att göra sin mening gällande. Toalaren yrkade att inbjudningen mätte läggas till handlingarne. Doktor Stenhammar ansåg Bondeståndets beslut alltför mycket hvilande på suppositioner, hvaraf och af R. St:s förut fattade beslut han fann sig föranlåten att afslå inbjudningen. Professor Fries och doktor Gumelius talade ock emot. Doktor Sandberg vilie att man biföll inbjudningen; det skulle påskynda statsregleringen och riksdagens slut. Ståndet beslöt att lägga inbjudningen till handlingarne utan vidare omständigheter; men en stund derefter besinnade herr erkebiskopen sig och föreslog, dervid sufllerad af biskop Holmström, att såsom motiv för inbjudningens läggande till handlingsrne skulle anföras trenne riksstånds i frågan redan fattade beslut. Ståndet gick in derpå. -— Borgareståndet godkände alla fem punkterna af betänkandet från Statsutskottet (A: 330) angående de af tre stånd gillade delar af skatteförenklingsförslaget; men vid utskottets memorial JM 334, hvari föreslogs, att med åsidosättande af det aftre stånd fattade beslutet om statsregleringens uppskjutande till dess frågan om skatteförenklingen blifvit afgjord, Du go: känna öfriga delar af statsregleringen, uppstod en liflig diskussion, i hvilken en mängd talare yttrade sig. Hr Notin föreslog, att ståndet, med ogillande af Statsutskottets förslag, måtte lägga betänkandet till handlingarne, intilldess ständerna medgifvit votering i förstärkt utskott angående skatteförenklirgen. Några talare uttryckte den mening, att talmannen icke kunde göra proposition derå; men uppå talmannens frams:ällda vägran yrkade ståndet, med 24 röster mot 24, en sådan proposition, så att frågan känsköts till konstitutionsutskottet. — Vi skole i morgon återkomma till derna diskussion. — Hos Bondeståndet förekom statsutskottets ut låtende JM 330. angående åtskilliga totd stötsregleringen gemenskap egande fiigor, hil:ket efter em löpgre diskussion meilan Bengt Gudmundssor, Sshlström, Sven Issksson, Appelqvist m. f.. och efter anställd votering med 355 röster emot 49, afgjordes sålunda, att bondeståndet väl för sin del biföllo utlåtandet, men med den reservation, att återståence till skattereglerirgen börenre frigor äfven blefve bifallva. fan ma utskotts utlåtande AM 331, ongående deficitivt fasts:ällande af förslagsberäkningarna för de under rikssaten börande indelta räntor och iiondespa: mål, förersatade en änru lifiigere cebatt. Vice talmanpen Nis Persson, Bergt Gudmundsson, Ola Månsson och Ssh!ström murdtigean, semt J. P. Danieleson, Christen Andersson, Johan Joharsson, Ola Persson och Erik Andersson i skriftliga anförsndep, uftsyckte ella sin harm och missbeåterhet med dn troannaA fRonkA os RAR