Aftonbladet – 10 oktober 1848, sida 2

förde framställning i diplomatisk väg blifvit meddelad, härtill lemnat sitt begifvande; hvarefter nycklarna till den ifrågavarande lokalen iro från ryska beskickningen till drätselkommissionen, genom departementet för utrikesirenderna, öfverlemnade. —ttö — Bergsrådet friherre Anders von Wahrendorff har den 7 demnes aflidit på dess sätesgård, Näsby, nära Gripsholm, i den höga åldern af 89 år. Han hade bibehållit för sina år ovanliga krafter, hade dagarne förut besökt grannar, och anade ännu aftonen förut icke en så snar förvandling. En hastigt åkommen qväfnivg var orsaken till döden. P. T. berättar, att han lemnat följande med hans flärdlösa lefnad öfverensstämmande, efterföljdvärda föreskrift för sin begrafning: Såsom i lifstiden hatare af onödig grannlåt och prål, önskar jag att min begrafning äfven må blifva simpel, emedan det tillhör högmodet att med stor ståt föras till grafven. Största hedern består deruti, att den döde saknas och sörjes af efterlefvande anhöriga, vänner och underbafvande., — Jönköpingsbladet med dagens post innehåller några verser af en skomakare vid namn Elieson, för närvarande vice skolmästare i OÖggestorps folkskola, hvilka utmärka sig genom mycken smak och en teknisk fulländning, som man icke alltid finner hos poeter ex professo. Vi skole kanske en annan dag meddela dem. — Från Norge berättas, attkandidaten Paludan, som på norska statskassans bekostnad i Sverige lärt snabbskrifvarekonsten och i Christiania inlärt flera snabbskrifvare, af danska regeringen blifvit antagen för danska riksförsamlingens sessionstid, och fått uppdrag att medtaga nödigt antal snabbskrifvare. en — Ångfartyget från Lybeck och Ystad, som man först trodde sig kunna vänta i söndags, lärer icke kunna komma förr än i morgon, emedan det, enligt bref med dagens post, icke skulle sluta sin karantän förr än klockan 40 i söndags afton, och sålunda ej förr än i går på morgonen kunde lemna Ystads hamn. Bref med samma post förmäla, till svar på derom gjord förfrågan, att det förhåller sig alldeles riktigt med den uppgift, som förekom i Aftonbladet i början af förra veckan, att nemligen de, som äro nödsakade att genomgå karantänen i Ystad, tillika äro tvungne att betala 2 rdr bko om dagen för husrum, och en rdr bko för barn. Dessutom lärer 2 rdr bko för hvarje person få betalas för sundhetsbevis eller så kallad practica, vid utgåendet ur karantänsanstalten. — Det skulle vara intressant att veta, på hvad sätt detta går ihop med den af karantänskommissionen utfärdade och jemväl i gårdagens Aftonblad meddelade underrättelse, enligt hvilken afgifterna för karantänslogis skola vara 4 rdr bko personen eller hälften af nyssnämnde belopp, samt practica lika mycket. RR — Den vokalkonsert, som den så kallade Folksångföreningen gaf på nedre börssalen i går afton under sin lärares, magister Jabnkes anförande, var besökt af en ganska talrik publik, som fann sig fullkomligt tillfredsställd med aftonens prestationer. De flesta numrorna bestodo af körer, hvilka gingo med en ensemble, som verkligen väckte förundran. När man besinnar den korta tid som förflutit, sedan dessa öfningar började, öch att de fleste af eleverne troligen förut hade ingen undervisning i musik, så kan man ej undgå att på det högsta loforda det oegennyttiga nit, hr Jahnke dervid användt. Derjemte är det oss ett nöje att nämna, att ibland de flera ganska vackra stycken, som utfördes, intogs ett utmärkt rum af en komposition af hr Jabnke sjelf, kallad Sjömannen, som utmärkte sig genom natursanning, samt en friskhet och originalitet, hvilken gjorde ett så behagligt intryck på åbörarne, alt stycket begärdes och måste gifvas da capo. Man hör der ett par diskantröster, som på några ställen bryta fram ur chören med några passager i ett högre register: uppfinningen i hela detta stycke är rätt lycklig. En annan komposition af hr Jahnke, kallad Svenskarnes Framåt, militärmarsch, med ackompanjemang af trumpeter och trumma, bar likaledes vittne om tonsättarens lyckliga inspiration, och mottogs med ett ännu mera stormande bifall, samt begärdes och gafs äfven da capo, — Redaktionen anser för en skyldighet att omnämna, att den fått emottaga åtskilliga för